- Project Runeberg -  Våra öfversittare : ungdomsminnen och läroverksstudier / Första delen /
101

(1898-1899) [MARC] Author: Oscar Svahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GYMNASIUM 1848-1851.

101

»Schritten.»

En kvickhetsmartyr,

De lefvande språken hade vid denna tid visserligen lyckats
bereda sig tillträde till gymnasiet, ehuru de lefde därstädes så
godt som på nåd. De hade nämligen ännu icke fått sin
öfverlärare eller lektor. De äkta latingubbarna hade, såsom ofvan
ärTnämndt, invaggat sig i den mycket barnsliga villan, att en
hvar, som grundligt studerat sitt latin, också vore i stånd att
på egen hand och utan synnerlig möda lära sig »de där lätta
lefvande språken», som dessutom, rätt betänkt, voro mera till
nöje än verklig nytta. »Huru förhåller det sig t. ex. med
den där tyskan?» sporde de med ett öfverlägset leende.
»Aldrig fick jag i min ungdom någon undervisning i det där
språket, och ändock läser jag utan svårighet nästan hvilken
tysk bok som helst». Så var visserligen också förhållandet i
många fall, men om någon anmodat den hedersgubben att
nedskrifva dessa sina anmärkningar på tyska eller att på
vanligt samtalsspråk meddela sig med en tysk, så skulle han,
urider vanliga förhållanden och om han icke vistats någon tid
i Tyskland, råkat i stort bryderi eller gjort sig skyldig till
samma slags »bockar», som den lärde och spirituelle »greken»,
professor Palmblad i Uppsala, hvilken bjöd sin tyske vän en
kopp kaffe med de välbekanta orden: »Lassen Sie mir Ihnen
den Kopf einschlagen». Rättvisan bjuder dock, i förbigående
sagdt, det medgifvandet, att hvarken den lärde Uppsalaprofessorn
eller någon annan klassiskt bildad svensk man skulle kunnat
göra sig skyldig till så grofva »bockar», som den bekante
skånske magnaten, hofstallmästaren T—m, som en gång i
Helsingborg skulle hämta några förnäma tyska gäster, hvilka
i trängseln vid hamnen ängsligt sågo sig om efter sina ressaker.
»Waren Sie ruhig, gute Herren,» ropade den alltid oförskräckte
hofstallmästaren, »meine Leute antworten für die Kofferten»,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oversitt/1/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free