- Project Runeberg -  Våra öfversittare : ungdomsminnen och läroverksstudier / Första delen /
112

(1898-1899) [MARC] Author: Oscar Svahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112 GÖTEBORGS LÄRD OMS SKOLA OCH GYMNASIUM.

heten, att skolläktaren var belägen i kyrkans norra sidoskepp
och jämte så mycket annat i denna domkyrka så illa
anordnad, att endast åhörarna på de allra främsta bänkarna
förmådde höra prästens ord från predikstolen och att man i de
längre bort mot väggen belägna bänkarna förnam så godt
som ingenting af predikan. Följden blef naturligtvis den
vanliga vid dylika tillfällen. Smågossarna lekte eller slogos, och
de äldre sysslade med läxor eller sin kära romanläsning. Någon
gång hände det till och med, att några af dessa fromma
kyrkobesökare sutto och spelade kort under högmässan. Några
af de äldre och stillsammare ynglingarna passade dock städse
på att skrifva upp »ämnet» och »delarna», hvarefter dessa
lappar kringsändes för att afskrifvas, emedan deras innehåll skulle
vid kyrkoförhöret vittna om, att den tillfrågade med
uppmärksamhet och andakt följt predikan. Sedan detta arbete var
undanstökadt, började åter förströelserna. leke underligt då,
om så många, som sådant vågade, skolkade både från
kyrkobesöket och det efter predikans slut öfliga kyrkoförhöret i
skolans samlingssal.

En af de djärfvaste bland dessa skolkare var en lika glad
som för sin ålder världserfaren yngling vid namn Frans Almén
(sedermera känd som föreståndare för en ansedd juridisk byrå
i Göteborg).

»Hör du, min käre Almén,» sade gubben en
måndagsmorgon i en mycket sträng ton, »i går uteblef du än en gång
utan laga skäl från kyrkan. Huru länge skall detta ofog
fortfara?»

»Ack,» genmälde den tilltalade i ödmjuk ton, »inte vågar
väl jag gå i kyrkan ?»

»Och hvarför inte, om jag får lof att fråga?» fräste den
gamle.

»Jo, herr doktor, det står ju uttryckligen i psalmen 120,
vers 8:

Därvid behåll din kyrka ren
och fria henne från ali men.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oversitt/1/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free