Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
GÖTEBORGS LÄRD OMS SKOLA OCH GYMNASIUM.
glömde han den välkända regeln, att om en lärare och särskildt
en rektor talar i hetsighet, så begår han en dumhet, som dock
i de flesta fall kan försonas, men om han handlar i hetsighet,
så kan »gjord gärning icke göras om».
De förnämsta följderna af detta uppträde voro, att den i
och för sig mycket aktningsvärde rektorn behandlades af de
oförsonlige som en hatad man och att det förbjudna
sällskapet lefde i smyg på en eller annan af storstadens smågator
samt att några af dess medlemmar stundom glömde bort, att
»i gränderna gro inga lagrar». Stadens radikala tidning
företog sig, såsom här ofvan är nämndt, att utanför
redaktionslokalen uthänga en låda, åt hvilken hvarje af någon anledning
missbelåten medborgare kunde anförtro sina tankar och känslor,
utan att ens redaktionen finge reda på insändarens namn. Stora
massor af dylika, mer eller mindre skandalösa och af
redaktionen okontrollerade utgjutelser aftrycktes sedermera i
tidningen under rubriken: »Anonyma lådan». Och under denna
smutslådas märke började det nu hagla mer eller mindre
lyckade utfall i såväl bunden som obunden stil icke blott mot
rektor Trana utan äfven mot öfriga lärare, som af någon
anledning kunde göras till föremål för angrepp.
Äfven i denna revolution hade följaktligen de moderate
girondisterna genom styrelsens missgrepp och den historiska
evolutionslagen blifvit undanträngda af jakobinerna. Hade
däremot rektor på ett humant sätt vädjat till vårt sunda
förstånd och icke förbjudit sällskapet, utan låtit det lefva, om
också på villkor, betryggande för rektorsmyndigheten, så hade
sällskapet antagligen genast blifvit hvad det till sist blef,
nämligen ett litterärt sällskap, till ovärderlig nytta ur flera
synpunkter för den läxläsande ungdomen, som behöfver icke blott
själfverksamhet, utan äfven förströelser och som vanligen väljer
den sämre sorten, när den utestänges från den bättre.
Så småningom började man dock blygas för »Anonyma
lådan». Själf offrade jag aldrig något åt detta lejongaps
smutsiga innandöme, men jag deltog naturligtvis i handklappningarna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
