Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMRAT ÖDEN.
13?
lusten till den grad utgjort hufvuddraget som hos denne
katt-vige pojke med det röda håret, de tjocka läpparna, de ljusblå
ögonen och det alltid af odygd så att säga gnistrande, ehuru
dock ingalunda obehagliga ansiktet.
Dystra sägner voro i svang om den stackars pojkens
födelse och föräldrar. Sitt hem hade han emellertid hos ett
par gamla systrar, hvilka med sitt arbete lifnärde sig själfva
och honom, som de dock icke voro i stånd att uppfostra. Det
var denne Kalle, som en gång fick syn på en målarepojke,
som kom gatan framåt, bärande på hufvudet sin af färgburkar
fyllda låda. Ögonblickligen undfick Kalle en af sina otaliga
ljusa idéer. Han sprang upp på vinden till ett närbeläget hus och
lade sig, beväpnad med en tegelsten, i ett öppet fönster, under
hvilket han antog, att målarepojken skulle passera.
Beräkningen slog in. Just som pojken var midt under fönstret
släppte Kalle Bym tegelstenen med sin aldrig svikande
färdighet, så att den »daskade» ned midt i färgburkslådan.
Öfverväldigad af skräck öfver denna oväntade stöt ofvanifrån, störtade
den stackars målarepojken omkull på gatan, där han blef
liggande i en sjö af den underligaste färgblandning. Nog var
ett dylikt upptåg mycket roligt, men icke vittnade det om
något medlidsamt hjärta. Det var samme Bym, som midt
under ritlektionen slungade den stora skolbibeln i hufvudet på
gamle Meyer. (Jämför ofvan sid. 85.) Bym var så ökänd, att
han, närhelst något upptåg föröfvats i skolan, inkallades i
förhör såsom upptågets själfskrifne ledare, hvarför han också
stundom plägade med stora bokstäfver rita sitt namn i
närheten af det ställe, där dådet blifvit begånget, för att
sedermera kunna beklaga sig inför vederbörande öfver, huru
illasinnade kamrater förföljde en »oskyldig».
Ett bland hans råaste upptåg bestod däri, att han i spetsen
för en liten liga en lördags- eller söndagsafton på något sätt
inpraktiserat sig i qvarta, där de tillställt en ohygglig förödelse
och bland annat gjort sina fulaste saker icke blott i ljuskistan
utan också på den stora kyrkbibeln, som låg på den nedre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
