- Project Runeberg -  Våra öfversittare : ungdomsminnen och läroverksstudier / Första delen /
140

(1898-1899) [MARC] Author: Oscar Svahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140 GÖTEBORGS LÄRD OMS SKOLA OCH GYMNASIUM.

jämförelsevis tidigt till räntmästare i Göteborg. Han var under
hela sin ungdomstid en mycket omtyckt och anlitad
»familjevän», men glömde att själf bilda familj, ända till dess han
öfverskridit de sextio åren, då han förlofvade sig, ehuru en
svår sjukdom samtidigt lade hinder i vägen för
giftermålsplanerna. Familjevännen hade råkat förbise den gamla
vishetsregeln : Tidigt gift, väl gift.

Bland de kamrater, som skördades af döden före
mognadsstunden, voro L—g och S—m, båda medlemmar af sällskapet
Sjustjärnan i Lund. Den förstnämnde återvände snart till sin
hemort Göteborg, där möjligen äfven han kunnat utveckla sin
skriftställareförmåga, om icke hans bräckliga kroppshydda
beredt honom en förtidig graf. S—m åter, som under hela
sin ungdomstid kämpat under fattigdom och försakelser, begaf
sig efter några års vistelse i Lund till Uppsala, där han med
okufligt mod återupptog kampen för tillvaron, arbetade, svalt
och skref poesi. En dag, då han efter en ovanligt lång
försakelsetid lyckats erhålla en liten kassaförstärkning, begaf han
sig till ett af stadens bästa matställen i den glada
förhoppningen att ändtligen en gång få blifva riktigt mätt, och det
blef han också och för alltid. På grund af sin föregående
svältdiet slukade han nämligen maten med en sådan
begärlighet, att ett stort stycke kött fastnade honom i halsen och
vållade hans död. Så slöt denne modige, arbetssamme, tåligt
försakande och varmhjärtade yngling sitt lif!

Frans Almén, som på grund af uttrycket i psalmen 120
icke vågade gå i kyrkan (jfr ofvan sid. 112), begaf sig äfven
till Lund och blef jurist, medan hans broder August Almén
tog vägen till Uppsala, där han till sist blef professor i
medicinsk kemi och sedermera generaldirektör i medicinalstyrelsen.
Efter några års juridisk tjänstgöring på olika platser grundade
Frans Almén slutligen i Göteborg en juridisk byrå, som snart
tillvann sig ett ganska stort anseende.

Se här ett drag af den fyndighet och djärfhet, som från
skolbänken följde denne man ut i lifvet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oversitt/1/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free