Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 GÖTEBORGS LÄRD OMS SKOLA OCH GYMNASIUM.
till ända, slukade man på alla lediga stunder så mycken tysk
litteratur man lyckades påträffa, utan att dock i allmänhet
rådfråga vare sig språklära eller ordbok. Intresset för innehållet
sporrade gissnings- och slutledningsförmågan, och man
förskaffade sig på denna väg inom kort ett ansenligare tyskt
ordförråd än kanske de flesta af nutidens mogenhetskandidater,
som läst tyska i nio år, men om någon frågat oss om t. ex.
betoningsskillnaden i verb med »skiljbar eller oskiljbar
sammansättning» eller dylika finesser, så skulle vi antagligen stått
oss slätt i jämförelse med en någorlunda begåfvad och flitig
lärjunge i andra klassen af nutidens läroverk. Nästan samma
hänförelse väckte engelskan, som likaledes skulle gått som en
dans, om icke det krångliga uttalet funnits, för hvars skull
dock mången af oss betjänade sig af enskild undervisning.
Värre var det med franskan. Den stirrade emot oss så stel
och främmande, nästan som ett nytt slags grekiska, och först
vid universitetet fick jag tillfälle att särskildt genom umgänge
med en fransktalande emigrant och flitiga studier i enrum söka
försona, hvad skoltiden i detta hänseende brutit.
Ofta har jag tänkt på, om icke de klassiska språken skulle
af mången skolyngling hälsas, kanske icke med samma
hänförelse, men med liknande känslor af intresse och stolthet, om
han invigdes i desamma vid det femtonde i stället för vid
det tolfte året och i enlighet med en efter den mognare åldern
afpassad metod, där språkläran finge gå hand i hand med läs-,
skrif-, men framför allt talöfningar.
Ett af de nyare läroämnena, som icke få förglömmas, var
botaniken. Omstråladt af blomsterkonungens namn och i skolan
nästan ensamt representerande naturvetenskaperna, hvilket ord
lyste som en stjärna i det klassiska dunklet, omfattades
botaniken vid denna tid af nästan hvarje nybörjare med ett slags
poetisk hängifvenhet. Liksom de lefvande språken voro
litteraturens, så var botaniken för skolynglingens uppfattning
naturens nyckel, och hvilken poesi låg icke dessutom i de botaniska
utfärderna, i växternas insamling m. m. i jämförelse med det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
