Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
LÄR O VERK SF RÅ GÅN.
De lärda skolorna torde under den närmast följande tiden
hafva framsläpat sin torftiga tillvaro ungefär på samma sätt
som före 1649, föga beaktade af någon annan myndighet än
en eller annan biskop eller intresserad skolman.
Ar 1693 utkom en ny skolordning, som visserligen
uppställde såsom den lärda skolans mål att främja
ämbetsmanna-bildningen på både det andliga och borgerliga området, ehuru
skolan med några smärre ändringar faktiskt förblef hvad den
varit, nämligen en prästskola. Någon »skrifvareklass» nämnes
icke, och i stället för den storslagna pedagogiska uppfattningen
i skolordningen af 1649 är grundtanken i den af 1693 ett
uttryck af tidens visserligen praktiska, men föga djupgående
uppfattningssätt. Det heter nämligen: Emedan det vore af
vikt att alltid hafva dem, »som till åtskilliga ämbeten både i
andeligt och världsligt stånd kunde skicklige och bekväme
vara», borde ynglingarna förnämligast lära sig de stycken,
»som i det allmänna lefvernet och i dem med tiden tillfallande
tjänster kunde vara gagnelige och anständige».
Under Karl XILs oroliga regeringstid hade man icke tid
eller lust att tänka på skolangelägenheter, men 1724 utkommer
en ny skolordning, i hvilken den lärda andan åter tycks vilja
taga ut sin rätt, ehuru den förnämligast yttrar sig i en
vidlyftig uppräkning af de läroböcker, i synnerhet på det klassiska
språkområdet, som skulle användas i de olika klasserna. I
skolans fjärde klass skulle visserligen läsas historia och geografi,
i hvilket förstnämnda ämne man dock ej tycks ägt någon
lärobok, passande för skolstadiet. Modersmålet nämnes ej, och
matematiken behandlas som ett mycket underordnadt biämne.
Lärarnes tryckta lefnadsvilkor sökte man förbättra genom
införande af stiftsinfödingsrätt och rättighet till dubbel prästerlig
tjänsteårsberäkning m. m.
* J, A. Hallgren, Försök till en kortfattad öfversikt af den svenska
elementarundervisningens historia, sid. 37—38.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
