Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LÄROVERKSLAGSTIFTNINGENS HISTORIA. 169
Under frihetstiden utkom också 1757 en förordning, som
påbjöd, att ungdomen skulle i skolor och gymnasier erhålla
»en grundlig undervisning uti rikets regeringssätt och
funda-mentaHagar», och 1758 utgafs en ny förordning om »att
ungdomen skulle uppmuntras att mellan läsetimmarna bruka sådana
handaslöjder, som bidraga till sjukdomars utestängande». Dessa
märkliga förordningar, som antagligen stannade blott på papperet
i likhet med alla andra välmenande, af regeringar utfärdade
»anvisningar och råd», hvilkas efterlefnad ej på ett planmässigt
sätt öfvervakas, utgöra dock ytterligare vittnesbörd om, huru
vaken denna ända in i senare tid så förbisedda frihetstid var
äfven på undervisningsområdet, men å andra sidan också huru
oförmögen den var att förverkliga sina många och goda
ansatser. I ofvan nämnda förordningar äga vi ju helt enkelt
förelöparna till fordringar, som man vanligen plägar anse som
uttryck för nutidens mest framskjutna »nyhetslusta» på
skolområdet, nämligen att samhällslära och lagkunskap, slöjd och
hälsolära i samband med gymnastik borde inordnas i
skolundervisningen.
Redan i midten af 1700-talet förspörjes från många håll
en djupt känd missbelåtenhet med den lärda skolan, dess
organisation och undervisningssätt. Rikets ämbetsverk voro
icke i stånd att erhålla dugliga tjänstemän, icke minst emedan
lärjungar från de underhaltiga skolorna eller utan tillbörliga
förkunskaper strömmade till universiteten för att på genvägar
skaffa sig examensintyg, som berättigade till erhållande af
ämbetsmannaplatser. Vid universiteten klagade vetenskapens
stormän öfver de vetenskapliga studiernas betryckta läge, och
mot slutet af 1700 talet voro stiften ej ens i stånd att anskaffa
ett tillräckligt antal någorlunda dugliga präster. Skolorna
kunde följaktligen nu icke ens motsvara sin häfdvunna
uppgift att vara förberedande prästbildningsanstalter. I en skrift
af 1751,* författad, som det vill synas, af en med förhållandena
* »Oförgripliga tankar om Undervisningsverket vid Gymnasier och Scholarne
i riket».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
