Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
LÄR O VERK SF RÅ GÅN.
förtrogen man, klagas öfver att »studietiden icke bättre
användes än att lärjungen efter 8—10 års ständig läsning ej
ännu hunnit gå så långt i Latinen, att han kan förstå de för
sig angelägnaste på det språket skrefne auktorer». Sådant
förspordes under en tid, då latinet var hufvudämnet inom den
lärda undervisningen! För att åtminstone främja
ämbetsmanna-bildningen föreslog en uppfostringskommission af 1750 att
förvandla universiteten till ämbetsmannaseminarier, som skulle
fördelas i sex efter förvaltningens behof afpassade
statsfakulteter.
Ännu märkligare var dock det för frihetstidens anda så
betecknande undervisningsprogrammet af 1760. Enligt detta
skulle i trivialskolorna inläras: Teologi, sedelära, naturalhistoria,
fysik, ekonomi, aritmetik, geometri, historia och geografi med
kort begrepp om rikets dåvarande regeringssätt, modersmålets
grammatikaliska talande och skrifvande, latin, grekiska, hebreiska
samt bokhålleriet efter den metod, som vid rikets kammarverk
brukades. »Utom detta bör ock ungdomen i skolorna ifrån
början gifvas en afskildring och underrättelse om de förnämste
och allmännast förekommande ting, göromål, konster och
näringssätt jämte andra märkvärdigheter i världen, så att den
till uppmärksamhet och reflexion öfver hvad som förekommer
i tid vänjes. Och kan sådant dels af en härtill författad tjänlig
Bok med kopparstycken, dels ock vid spatsergångar,
naturali-ers demonstrerande, verkstäders besökande och flere sådana
tidsfördrif bekvämligen verkställas.» *
I detta aktstycke, detta äkta barn af frihetstidens ande,
åsyftade man sålunda en skola och ett gymnasium, som skulle
i sig upptaga icke blott den gamla läroanstaltens
undervisningsämnen, utan äfven hvad nutiden kallar reala ämnen, det vill
säga nästan lika många undervisningsämnen som i nutidens
läroverk, dock inga främmande lefvande språk. Men därjämte
skulle man i dessa skolor undervisas i ekonomi och slutligen
* Jämför J. A. Hallgren. Anf. arb., sid. 42—43.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
