Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LÄROVERKSLAGSTIFTNINGENS HISTORIA. 171
i det ämne, som först under allra senaste tider stått på
dagordningen såsom undervisningsämne i den föreslagna
afslut-ningsklassen, nämligen bokhålleri. Slutligen voro dessa
frihetstidens djärfve skolförbättrare icke nöjde med att realämnena
skulle inläras blott som teorier, utan det skulle också ske på
ett praktiskt sätt, men icke blott med tillhjälp af
»kopparstycken», utan också genom besök i verkstäder, under
spatser-gångar m. m. I dylika fordringar förnimmer man ett genljud
af de mäktiga stämmor, som särskildt i England och Frankrike
vid ungefär samma tid yrkade på en revolution i det föråldrade
undervisningsväsendet, men som, just emedan de fordrade för
mycket på en gång och upphofsmännen dessutom voro för
mycket tänkare och för litet praktiska pedagoger, ej ens
lyckades åstadkomma några nämnvärda reformer, utan endast
utsådde frön, som skulle spira och bära frukt efter århundraden.
Man framställde reformförslag och fordringar då liksom så
ofta både före och efter denna tid utan att eftersinna sättet
eller medlen för dessa fordringars förverkligande, och särskildt
glömde man vid denna tid, att man icke ägde vare sig dugliga
lärare eller medel eller styrelseformer för genomförande af en
dylik genomgripande läroverksorganisation, hvilken dessutom
antagligen skulle rönt ett segt och kraftigt motstånd från de
fleste bland de mäktige styresmän, som vid denna tid så godt
som enväldigt, en hvar inom sitt område, behärskade det af
ingen enande hand sammanhållna undervisningsväsendet,
nämligen biskoparna.
Frihetstidens vakna, men alltför abstrakta reformfordringar
förklingade därför som ropandes röster i öknen, och den lärda
skolan fortgick i de gamla spåren, ända till dess en ny frisk
ande efter statshvälfningen 1809 greP fastare tag än
någonsin förut i den gamla segslitna läroverksfrågan.
Innan man dock på fullt allvar ägnade sin
uppmärksam-samhet åt den viktiga reformfrågan, utkom 1807 en ny
skolordning, utfärdad för fem år. Denna skolordning torde
förnämligast hafva kommit till stånd på grund af en skrifvelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
