Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LÄROVERKSLAGSTIFTNINGENS HISTORIA. 181
dispens kunde erhållas från grekiskan, som uppflyttades ett
år; att ett profår fordrades för kompetens till lärarebefattning,
om hvilken anordning under dess sedermera utvecklade form
vi här nedan skola något närmare yttra oss; att den femte
klassen skulle blifva ettårig.
Förordningen af 1862, som trädde i kraft 1864, angående
mogenhetsexamens förläggande till läroverken, måste jämte
bestämmelsen om rektors förordnande på fem år räknas till de
med enhälligt bifall hälsade förändringarna sedan 1849.
1880 års stora läroverkskommitté ledde ej till åsyftadt
resultat, ehuru dess grundliga undersökningar angående de
hygieniska förhållandena inom läroverken bidrogo att rikta den
allmänna uppmärksamheten på denna dittills nästan förbisedda
fråga. Bland tilläggsbestämmelser af vikt erinras här endast
om följande: K. cirk., gifvet Marstrand den 19 augusti 1895,
angående plan för undervisningen i öfningsämnena vid de
allmänna läroverken, den välmenande, men icke utan skäl så
skarpt klandrade kungörelsen af 22 mars 1895 om
obligatorisk ferieläsning, samt slutligen den icke minst viktiga af
alla dessa smärre förordningar, kung. af 22 mars 1895 om
utbytandet i mogenhetsexamen af det latinska stilprofvet mot
en öfversättning från latin till modersmålet. —
Hvar befinna vi oss nu och hvad är närmast att göra?
Af ofvanstående korta öfversikt framgår, att läroverksfrågan,
alltsedan den storslagna ansatsen af 1649, som dock aldrig
blef lag, endast knappt märkbart rörde sig framåt ända till
1809, efter hvilken tid rörelsen blir lifligare, ehuru ända in i
senaste tider osäker och famlande. Det gamla var segt och
ville icke gifva med sig, och det nya ägde icke något klart
medvetande om vare sig målet eller medlen. Utvecklingens
hufvudskeden skulle kunna betecknas sålunda.
Den lärda skolan och gymnasiet är till en början
hufvudsakligen blott en förberedande prästbildningsanstalt. Så
småningom vaknar medvetandet, att den lärda skolan borde främja
äfven andra samhällsklassers bildningsbehof. leke blott kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
