Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Läroverksreformen.
Hvilka anspråk ställer uppfostringsvetenskapen på
den gode läraren?
vad är en god lärare? »Först rot, så krona, först en
man, så en poet», yttrar en af Sveriges ädlaste tänkare.
I ännu högre grad gäller en dylik tanke om läraren. Först
en människa i detta ords fullödiga bemärkelse, så en lärare,
en äkta, en god lärare.
Först en människa, så en lärare. Innehållet af detta
uttryck framlyser klarast, om det sammanställes med den praxis,
som ännu i våra dagar alltför ofta alstrar läraren vid våra
läroverk, och hvars grundtanke, om någon sådan funnes, skulle
kunna uttryckas i orden: »Först ett examensbetyg, så en
lärare». Det vid universitetet ådagalagda och betygmärkta
kunskapsmåttet är så godt som den enda rot, ur hvilken
lärarekronan hos oss i allmänhet skall utveckla sig. Men hvarför
fordra vi, att en lärare skall vara en människa, en verklig
människa, en människa med hjärta och sedligt utbildad vilja
eller karakter, då vi ju icke ställa så höga fordringar på de
flesta af samhällets öfriga ämbets- och tjänstemän, t. ex. den
unge mannen i verken, landstatstjänstemannen, juristen o. s. v.?
Svaret ligger i den enkla, men oafvisliga fordran, att läraren i
likhet med prästen, ehuru mera mångsidigt än den senare, skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
