Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222 LÄROVERKSFRÅGAN.
öppen dag. Hvarför har då icke en sådan enkel och
jämförelsevis billig anordning, som ju dessutom ej skulle i någon
mån rubbat den bestående ordningen, blifvit för länge sedan
genomförd? Fråga vederbörande! En dylik afslutningsklass
skulle, utom de reella fördelar den erbjuder, hafva utgjort en
efterlängtad afloppskanal för de många, som nu motvilligt
och håglöst sträfvat sig fram till mogenhetsexamen, emedan
de icke vetat, hvad de eljest skolat taga sig till. Genom en
dylik anordning hade man kunnat sätta en praktisk och
därtill human damm för tillväxten af det så fruktade »lärda
proletariatet», men hvad gjorde man i stället? Man skärpte
fordringarna icke minst i läroverkets högre mellanklasser och
gjorde dessa så tryckande som möjligt för att tvinga så många
lärjungar som möjligt att icke löpa linan ut eller att icke
komma i frestelse att öka universitetsproletariatet. Man kastade,
såsom ofvan är nämndt, hopar af läroverkets ofullgångna
lärjungar på gatan. Är detta en politik, värdig ett land, som
äger en från den högre folkbildningens synpunkt så dyrbar
och så nästan allenastående inrättning som våra allmänna
läroverk?
I detta sammanhang vilja vi ytterligare betona ett här
ofvan vidrördt missförhållande. Det finns utan tvifvel få kulturland
i världen, där staten till den grad som i Sverige försummat sin
plikt att sörja för handelsbildningen. Vi äga högre och lägre
tekniska läroverk m. m, till största delen af utmärkt beskaffenhet,
men vi äga inga af staten bekostade handelsskolor och ännu
mindre någon handelsakademi för främjandet af den högre
handelsbildningen. Det af så många olikartade göromål
betungade Ecklesiastikdepartementet har ej haft blick för denna
angelägenhet, men i riksdagen och särskildt i dess andra
kammare sitta ju en mängd mer eller mindre framstående
representanter för våra handelsstäder. Hvarför hafva ej dessa
behjärtat denna viktiga fråga? Både Stockholm och Göteborg
äga ju sina privata handelsinstitut, torde man svara.
Visserligen, och dessa äro utan tvifvel hvart i sitt slag mycket akt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
