Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄBABEBILDNINGSFBÅ GÅN 235
bildning och planmässig andlig verksamhet hämmar
utvecklingen genom att åstadkomma enformighet, hvaraf åter borde
följa, att den tanklösa slentrianen skulle vara ett af det
mänskliga framåtskridandets oumbärligaste drifhjul!
Hvilken ställning intogo nu lärarne till detta förslag?
Några funnos visserligen, som uppriktigt önskade framgång åt
detsamma, men de fleste förhöllo sig likgiltiga och många, i
synnerhet bland de äldre, uppträdde i tal och skrift som dess
fiender. Folkskolläraren kunde ju ha nytta af pedagogik, hette
det, men för den akademiskt bildade läraren vore den obehöflig.
På det högre lärareområdet berodde allt på »personligheten»,
och detta påstående förfäktades icke sällan med största ifver
af just sådana äldre lärare, som aldrig studerat ett pedagogiskt
arbete och hvilka därjämte just på grund af sin »personlighet»
voro mindre dugliga, ja stundom helt och hållet odugliga för
lärarekallet.
Strax därefter inträffade det ministerskifte, som är bekant
under namnet »bergsprängningen» och hvarvid
ecklesiastikportföljen öfvertogs af den i så många hänseenden högt
förtjänte F. F. Carlson. Ingen statsman har i regeln lust att,
åtminstone i oförändrad form, upptaga och söka genomföra
ett förslag, som fallit under hans närmaste föregångares
styrelsetid, och den fine, erfarne F. F. Carlson utgjorde väl icke något
undantag från denna regel. Han hade inlagt stora förtjänster
på folkskolans område och icke minst hade han med ett nit
och en skicklighet, som icke nog kunna berömmas, befordrat
lärarebildningen på detta område, där han väl också förvärfvat
sig ett visst mått af erfarenhet. Men häfdatecknaren och
statsmannen Carlson var dock icke i besittning af vare sig den
praktiske skolmannens eller den vetenskapligt bildade pedagogens
insikter. Nästan hvarje förbättring han infört i fråga om de
svenska folkskolseminariernas organisation och arbetssätt,
folkskolornas inredning och undervisningsmateriel m. m., hade han hämtat
från utlandet och särskildt från Tyskland, där mönsterbilderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
