- Project Runeberg -  Våra öfversittare : ungdomsminnen och läroverksstudier / Första delen /
301

(1898-1899) [MARC] Author: Oscar Svahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PÅ MELLANSTADIET.

301

»V-v-vill du ge-ge-genast st-st-stiga upp,» skrek lektorn,
alltmera förgrymmad.

»Men jag har ju en gång sagt lektorn, att jag sitter
alldeles förträffligt här,» invände lärjungen i en ton af låtsad
förvåning, som till en början gjorde lektorn alldeles
handfallen.

Efter åtskilliga af stammande afbrutna vredesutbrott fann
lektorn ingen annan utväg än att till sist utropa:

»Nå, så s-s sitt där då, din odåga.»

När lektionen var slut, vände sig lektorn till
profårskandi-daten och sade i en ton, som han sökte göra triumferande, i
det han samtidigt pekade på den aftågande upprorsmakaren:
»S-s-ser ni, herr ka-kandidat, s-s-så skall man s-s-snäsa
f-f-fä-hundarl»

Vid ett annat »profårsläroverk» fanns en lärare, som
visserligen var beskedlig, ehuru icke i lika hög grad som den
sist omförmälde, men till gengäld var han mycket närsynt
och hetsig.

Under en lektion, då den missaktade profårskandidaten,
»profvisen», som han af lärjungarna gemenligen benämndes,
som vanligt satt i sin vrå för att auskultera, roade sig de
leklystna ungdomarna med att bombardera såväl hvarandra
inbördes som »profvisen» med tuggade papperskulor. Läraren
märkte icke upptåget, förrän han en gång själf träffades midt
i pannan af en dylik stor och drypande våt projektil.
Förbittrad rusar han mot en af de närmast sittande lärjungarna
under utropet: »Var det du, din slyngel?»

»Nej,» betygade denne, med ali den trovärdighet, som
stod honom till buds, »jag försäkrar magistern, att jag under
hela tiden icke kastat på någon annan än på — ’profvis’.»

En annan gång, då magistern inträdde i klassen, där
»profvis» redan intagit sin vanliga plats, ropade han: »Fy, så
här luktar! Custos, hvem bland lärjungarna är det, som burit
sig illa åt ?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oversitt/1/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free