- Project Runeberg -  Våra öfversittare : ungdomsminnen och läroverksstudier / Första delen /
324

(1898-1899) [MARC] Author: Oscar Svahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

324

FRÅN SKILDA LÄROVERK OCH TIDER. *

säker och ramlar i väg med fart: »Suivre, suivant, sui, je
suivre, je suivrisse.»

Pastorns utseende tyder på sinnesrörelse. Han höjer rösten
och pekar med sin ytterst expressiva tumrörelse på nästa man.
»Svensson, tema på suivre!»

Svensson tar en annan taktik, han ser nedslagen ut och
letar grubblande i sitt minne. Dödstystnad i ett par minuter.
Ny pekning. »Bergström, tema på suivre!» sagdt i djupaste
gutturalton. Bergström börjar rätt: »Suivre», tar sig en
fun-derare, upprepar »suivre» som för bättre minnes skull och
sjunker så i ohjälplig stumhet. Då vändfer Pastorn sig om med
ens, han har stått vid yttersta bänkraden hittills, men går nu
värdigt och intar katedern och säger med ironiskt lugn och
samma gutturalton: »Det tycks vara särdeles väl öfverläst i
dag, särdeles omsorgsfullt, men jag vill göra en fråga till, innan
jag ger bakläxa. Skog, du brukar ju kunna, säg presens
kon-junktiv af suivre.»

Nu ängslas klassen ett ögonblick. Skog hör till »krukorna»
och skulle kunna svika, då går det hela sönder, och de fyra
få stå med skammen. Skog hade inte velat vara med, men
han känner sin plikt och hvad klassmedvetandet kräfver, han
tittar stint på läraren och ramsar ur sig: »Que je suivisse,

que tu suivisse, qu’il suivisse–—,» då Pastorn afbryter

honom och vred och eldröd i synen utropar: »Jaha! Que je
suivisse, ja! Mycke bra öfverläst, Slå opp boka, säjer ja !
Ni kan ju inte ett dugg! Vi få ta om allt ihop! Slå opp
boka, så får vi gå igenom läxa!»

Alla slogo upp böckerna med lättnad och tillfredsställelse,
isen var bruten, nu visste man, hur man skulle gå till väga
för att åstadkomma läxlindring. Sedan upprepades detta flere
gånger, utan att det störde det goda förhållandet oss emellan,
utom en gång då vi togo »bakis» i explikation och voro ovana
och skötte oss klumpigt. En öfversatte nämligen fils först
med »bror» och sedan med »far» — en alltför grof drift, som också
inbragte honom en »orre» af kraftigaste slag. Ibland tog han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oversitt/1/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free