- Project Runeberg -  Våra öfversittare : ungdomsminnen och läroverksstudier / Första delen /
341

(1898-1899) [MARC] Author: Oscar Svahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ICKE Q ÖDA LÄRARE.

341

deras kamrat och — hvad värre var — han själf gaf städse
nya anledningar till skämt och okynne med honom själf till
föremål. Dessemellan kunde han dock vara mycket
känslosam och förtälja, huru ofta han varit utsatt för ondskans
anlopp och särskildt vrångvisa människors otacksamhet. En dylik
händelse kom särskildt att spela en mycket viktig roll i hans
lif. Han hade en gång kommit hem efter midnatt, berättade
han, och hade redan börjat kläda af sig, då han får höra
högljudda jämmerrop från huset vid motsatta sidan af gatan.
»Utan att ett ögonblick betänka mig,» hette det, »springer
jag, såsom jag står och går — benkläderna hade jag dock
lyckligtvis icke aftagit — tvärs öfver gatan och in i huset,
där jag snart finner dörren till det rum, hvarifrån nödropen,
blandade med ljuden från en brutal karlstämma, tydligen
härledde sig. Jag rycker upp dörren och befinner mig framför
den brutale mannen och den skrikande kvinnan. Jag skyndar
naturligtvis genast fram att gripa mannen i. kragen och befria
det arma fruntimret.»

»Såg ni, att mannen slog fruntimret?»

»Nej, det gjorde jag visserligen icke, men naturligtvis
hade han gjort det, då hon ju skrikit så förskräckligt.»

»Nå, än sedan ?»

»Jo, just som jag skulle fatta tag i mannen, så tilldelar
han mig ett förskräckligt slag i ansiktet och öfverhopar mig
äfven med andra, de allra gröfsta handgripligheter. Därefter
tar han mig i nacken, leder mig ut på gatan och ropar på
polis, och sedan denne inställt sig, blir jag sådan jag går och
står och därtill slagen och misshandlad förd till
polisvaktkontoret, där den brutale mannen angifver mig för att hafva
begått hemfridsbrott eller föröfvat hemgång i hans bostad.»

Målet lär visserligen blifvit bilagdt, men händelsen hade
dock så häftigt inverkat på den varmhjärtade människovännens
nervsystem, att han under en lång tid därefter icke vågade
gå ut efter mörkrets inbrott af fruktan att den brutale mannen
skulle öfverfalla honom med nya handgripligheter. På mellan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oversitt/1/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free