Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ICKE a ÖDA LÄRARE.
379
ligen intresseväckande lärare, om han icke olyckligtvis lidit
af en kronisk halskatarr, hvilken åstadkom, att han i
skolrummet knappt kunde frambringa mer än några ord i sänder
utan att väcka obehag eller löje eller bådadera. Sålunda t. ex.
skulle han en dag ur Novum öfversätta en vers, hvilken i
hans mun erhöll följande lydelse: »Statt upp, (tvy!) Petrus,
(tvy!) slakta (harsch, harsch!) och ät (tvy, tvy, tvy!), men
jag sade (tvyl): ingalunda (harsch, harsch!)» — och i samma
stil fortsattes den föga andaktsväckande lektionen.
Huru lyckligt vore det icke, om en lärare, som lider af
en dylik åkomma, kunde utan alltför stor ekonomisk
uppoffring befrias från tjänstgöring i skola!
Läspande lärare hafva i allmänhet svårt att upprätthålla
tukt och ordning. Läspningen ljuder nämligen i pojkars öron
som ett uttryck af »mesaktighet» och föranleder lätt till
härm-ning och hvarjehanda gyckel. Detta uttalsfel kan dock med
tillhjälp af en planmässig tunggymnastik betydligt förbättras
eller helt och hållet bortarbetas Värre är det med
stamningen, detta sorgliga lyte, som korsat eller krossat så mången
begåfvad mans lefnadsbana. Stamningen är ju hos en till
mogen ålder kommen person ett mycket svårbotligt ondt och
särskildt gäller detta i ett sådant land som Sverige, där man
ålägger läkarekandidaten en dubbelt så lång lärokurs som i
Tyskland och de flesta andra kulturländer, men hvarest man
det oaktadt måste med ljus och lykta leta efter en
stamnings-eller stottringsbotare, och okunnigheten på detta område är så
stor, att, såsom det för några år sedan hände, en fransman
kan lyckas i vår hufvudstad göra furore genom att offentligen
visa prof på en af honom nyuppfunnen — såsom han påstod
— botningsmetod på detta område, ehuru denna nya metod
vid närmare skärskådande torde ha visat sig lika föråldrad
som humbugsartad. Men ingen i vårt land, hvarken regering,
riksdag, medicinalstyrelse eller medicinska fakulteter, tycks
* Jämför Oscar Svahn: Det muntliga föredragets konst i tal och sång, sid.
321 o. följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>