- Project Runeberg -  Våra öfversittare : ungdomsminnen och läroverksstudier / Första delen /
406

(1898-1899) [MARC] Author: Oscar Svahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

406

FRÅN SKILDA LÄROVERK OCH TIDER. *

äfven dispositionerna af dem, och man behöfde således icke
befara att väcka hans misstankar genom några uppslag, som
voro honom främmande, om man följde de äldre texterna.

Utanför de gamla ämnenas ram gick han icke frivilligt

— det skulle ju ha kostat honom ansträngningen att
genomtänka nya dispositioner — och den yngling, som i minnet
eller stöfvelskaften förvarade en kortfattad behandling af hans
favoritämnen — de voro icke stort flera än de fingo rum på
hvilketdera stället som helst — kunde gå lugn till profskrif
ningen, öfvertygad om att icke mötas af några öfverraskningar.
Och om någon sådan inträffade därigenom att den andre
modersmålsläraren kommit att ge ämnena, behöfde han endast under
Kloster-Lasses vakt gå fram till denne och beklaga sig öfver
att de gifna ämnena voro svåra, för att få Kloster-Lasse att
komplettera dem med några af sina egna. Han kunde då
vara förvissad om räddningen. Och var han djärf kunde han
t. o. m. själf föreslå något af de ämnen han beredt sig på.
Men denna vågsamhet var knappt nödig.

Kring temaböckerna gruppera sig tallösa historier, som
belysa Kloster-Lasses kardinalfel, hans minnesslöhet och hans
slarf. Det var honom omöjligt att påminna sig, hvilka ämnen
han gett. Man kunde utan fara taga det man själf önskade
eller hvartill man hade de bekvämaste källorna, blott man höll
sig till dem han brukade ge. Om man det gjorde, kunde man
i slutet af terminen skrifva af — med Kloster Lasses rättelser

— den kria man skrifvit vid dess början, och det hände, att
man drog så stora växlar på hans slöhet, att man dristade
sig i slutet af sin temabok afskrifva en kria, som stod införd
i dess början.

Hemkriorna skulle naturligtvis lämnas på en bestämd dag,
men om de kommo en eller annan vecka senare, betydde det
icke så mycket — det dröjde ändå alltid någon månad, innan
de återsändes »rättade», d. v. s. i marginalen försedda med
ormliknande tecken, hvilkas innebörd ej sällan Kloster-Lasse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oversitt/1/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free