Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ICKE a ÖDA LÄRARE.
435
»Käre du,» genmälde doktorn, »inge människe vet, när
åska slår ner.»
Doktorn var också i hög grad medveten om det värde
en man i hans samhällsställning, med hans förmögenhet och
framförallt med hans personliga egenskaper måste äga på
äktenskapsmarknaden. Denna storslagna själfbelåtenhet, städse
dock blandad med hans vanliga ironi, kunde gifva sig luft
ungefär så här:
»Känner du prostinna X »
»Ja visst,» svarade den tillfrågade.
»Nå, hva töcker du om’na?»
»A, det är en charmant företeelse!»
»Ja, ä de inte de ? Sir du, för den oförmodlige händelse,
att den Högste snart skulle hädankalla mi doktorinna, så frier
ja te’na bums — men tal inte om’et för’na, för då pöser ho
öfver.»
Eller han gör samma fråga och får ett nekande svar,
hvarefter han utbrister: »Hva? Känner du ’na inte! Käre
bror! Lag du få si’na! D’ä kalas bare te titte på’na, men
väl va de ja inte ble gift mena, för då hade ja hatt tolf
barn, men inte mi goe hälse!»
.0, du gamle själfviske doktor!
Inom ett område af sin hushållning var dock doktorn i
likhet med så många andra grundligt sparsamma äkta män
ytterst hushållsaktig, nämligen i fråga om vedåtgången i sitt
hus. Till detta sparsamhetsdrag hänför sig en af de mest
kända historierna om gubben S., en historia, hvars
sannfärdighet man med fog kunde betvifla, om den icke från så många
håll blifvit bestyrkt.
Doktorn var en gång med på en aftonbjudning hos
biskopen. Under kvällen utbröt ett förfärligt yrväder, och den
välvilliga biskopinnan erbjöd doktorn att ligga öfver natten på
biskopsgården, emedan han i ovädret hade en för lång och
svår väg att gå till sitt hem. Doktorn uttryckte
pliktskyl-digast sin djupa tacksamhet — men rätt som det var, befanns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
