Print (PDF) - On this page / på denna sida - VI. Ett aftonsällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
republikerna fri genomflygningsrätt, och däraf hade
uppstått en ganska allvarsam förveckling. Många hade
trott, att det stora järnvägskriget mellan Ryssland
och Kina, hvilket rasade i flera årtionden och
slöts omkring hundra år före tidpunkten för denna
berättelse, skulle vara det sista på jorden. Nämda
krig hade uppkommit genom Kinas hårdnackade vägran att
öppna sitt land för den universala järnvägsfärdseln,
och det troddes, att Storbritannien, ehuru själft
en vän af denna färdsel, haft sitt finger med
och styrkt kineserna i deras motstånd. När kriget
likväl bröt ut, drog Storbritannien sig till baka,
hvarför det britiska parlamentet voterade ministèren
en tacksägelseadress under försäkran, att hvarje
britt vore ständigt beredd att försvara rättvisan och
friheten öfver alt på jorden -- blott man icke behöfde
använda andra medel än stora ord. Kriget slöts genom
kinesernas fullständiga nederlag, och efter den därpå
följande freden vardt Kina indraget i det universela
järnvägsnätet som hade sin vigtigaste linie i den
asiatiska Pacific-banan. Men samfärdseln undergick
genom de snart därefter uppfunna luftmotorerne en så
fullständig förändring, att Ryssland icke drog några
fördelar af sina ofantliga uppoffringar under kriget.
Sedan dess hade flera större och mindre krig uppstått,
af hvilka det mellan Monaco och Italien varit det
blodigaste, naturligtvis näst efter de förskräckliga
socialistfäjderna hvilka man icke räknade bland
riktigt »ordinarie» krig. Den först nämde staten hade
genom sin spelbank samlat så stora skatter, att den kunde
skaffa sig en här af äfventyrare från alla land, med
hvilken Monacos furste angrep den stora italienska
republiken för att däraf åt sig skapa ett kungadöme. Företaget
misslyckades likväl. Monaco besegrades. Fursten gjorde de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
