- Project Runeberg -  Ur en agitators lif /
152

(1904) [MARC] Author: August Palm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

måste tömmas — men folkfesten vid Bökeberg, hur skulle den
aflöpa, då jag hade alla arrangemangen om hand?

Jag hemställde till vederbörande polisbefäl att det måtte
tillåtas mig att först påföljande morgon eller, om detta mötte
hinder, samma dags kväll inställa mig för att mottaga den extra
förplägning staten ville bjuda mig på. Då skulle jag själf
infinna mig, antingen å poliskontoret eller på cellfängelset,
hvilket-dera man behagade. Jag angaf som skäl för denna min begäran
att jag var en af anordnarne för Bökebergsmötet och att utan
mig detta måhända ej komme att gå sin gilla gång.

Men på någon humanitet från det hållet är det ej att hoppas,
i synnerhet då det gäller proletärer i allmänhet och socialister
och uppviglare isynnerhet.

Konstapeln tog därför förpassningssedeln och mig och så
bar det i väg mot målet — cellfängelset. Poliskonstapeln kände
jag väl — han hade flera gånger förut haft med mig att göra å
tjänstens vägnar — och jag had honom först göra mig den
tjänsten att ledsaga mig till stadsfiskal Aschan, hos hvilken jag
ville göra ett sista försök att få anstånd.

Konstapeln — som inom parentes sagdt, några år efteråt
gick bort och hängde sig själf — försäkrade mig att det inte
tjänade till något. På min enträgna begäran gaf han dock med
sig och vi traskade i väg till stadsfiskalens privatbostad.

Denne mäktige man var naturligtvis icke uppstigen och det
förklarades att han icke tog emot. Men jag gaf mig icke och
till sist kom han ut, endast iklädd byxor och med hängslena
nedhängande. Nej, något uppskof kunde icke komma ifråga och
alla mina föreställningar tjänade till intet. Då jag såg att alla
försök voro fåfänga, tog jag ett artigt farväl af stadsfiskalen och
bad honom uträtta ett ärende åt mig, nämligen att hälsa Malmö
rådhusrätt, att jag hade laga förfall för mitt uteblifvande nästa
fredag, då målet mot mina antagonister i Skandinaviska
tobaks-arbetareförbundet åter skulle förekomma.

Stadsfiskalen blef lång i synen och döm om min
öfverrask-ning, då han på grund af processen beviljade mig permission
till påföljande lördags morgon!

Nn bar det i väg till Bökeberg, där folkmötet gick af stapeln,
trots regn och ruskväder.

De nio dagarnes vatten och bröd slapp jag undan på ett
ganska underligt sätt. I all min otur har jag, då det riktigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:22:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/paagitator/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free