Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utom af hans högsta onåd med afsked i perspektiv, ifall
densamma vågade trotsa förbudet.
I stället erhöllos nu som möteslokaler Tivolis sommarsalong
m. fl. andra. En hel mängd möten höllos under min vistelse i
Sundsvall och socialismens läror mottogos ganska sympatiskt af
arbetarne. De resolutioner, som antogos efter diskussionsmötena,
gingo i socialistisk anda, till stor förargelse_för dem, som förut
fört arbetarnes talan där uppe.
Särskildt erinrar jag mig att ett par s. k. arbetarevänner,
skräddaremästare Blixt och urmakare Karlzén, ledo grundliga
nederlag.
Under min vistelse i Sundsvall stötte jag på ingen mer och
ingen mindre än själfva ringrörelsens chef, L. O. Smith, som
också befann sig på agitations turné i egen hög person. Han
var t. o. m. bland mina åhörare på ett möte i Tivolisalongen.
På stadshotellets stora sal hade Smith utlyst ett möte. Trots
den fina lokalen och gratis entré hade på sin höjd ett hundratal
personer infunnit sig. Den lilla socialistiska klubbens medlemmar
hade naturligtvis passat på tillfället att infinna sig och jag bland
dem. Då jag naturligtvis passade på att syna den Smithska
rörelsen i sömmarne, beslöt mötet först att jag som utböling d.
v. s. ej hemmahörande i samhället, icke skulle få lof att yttra
mig. Då Wilh. Ahlund tog fatt där jag slutat, fattade mötet
vidare det beslutet att Ahlund såsom varande min vän och
socialist ej heller skulle få deltaga i diskussionen. Nästa man som
fick ordet var en järnarbetare Östlund och hans anförande gick
i samma anda som mitt och Åhlunds. Ännu en trädde fram
och då det visade sig att han också var af samma skrot och korn,
beslöt mötet helt generellt, att »inga socialister eller anhängare
af socialisten Palm» skulle få yttra sig.
Det var verkligen högt på tiden, ty Smith satt och såg ganska
eländig ut i den med rödt beklädda länstol, som placerats midt
i den nästan tomma salongen.
Sedan detta beslut var fattadt, togo vi socialister vår Matts
ur skolan och aflägsnade oss. En hel del andra följde exemplet,
så till sist satt Lars Olsson Smith nästan ensam däruppe jämte
sin förste man på platsen, en viss Wickström. Hvad denne
senare egentligen var för ett slags person fick jag aldrig reda på,
men i de flestas ögon ansågs han vara half idiot.
Som ett kuriosum från detta möte vill jag framhålla, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
