Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På aftonen hade jag mitt manuskript tillbaka och så
småningom bekantade vi oss alltmera med hvarandra. Jag märkte
snart att han icke var så tråkig som jag trott. Jag lånade
honom allt hvad jag ägde af socialistisk litteratur, hvilken
naturligtvis måste i hög grad intressera en man med hans intelligens.
Han kände förut icke till socialismen och hans liufvudsakliga
sysselsättning var att öfversätta röfvareromaner för bokförläggare
Hässler samt lyckades då och då sälja en skizz till »Dagens
Nyheter» eller någon annan tidning.
Det dröjde inte länge förrän han var med; han hade
svultit och slitit en hund så länge i detta kapitalistsamhälle, att han,
när han fick reda på socialismen, raskt fattade och förstod dess
idéer. Hade Danielsson fått stanna i Stockholm och inte
kommit ned till Malmö samt där i slang med studenterna från Lund
och därigenom ur jämvikt, skulle han nog ha blifvit en helt annan
och mera revolutionär kämpe för proletariatet än han till sist blef.
Det var under alltför småborgerliga förhållanden Danielsson med
sin stora själ måste lefva och detta inverkade till slut menligt på
honom. Han var skapad att vara i en stor stad, där den sociala
rörelsens vågor alltid gå högst. I rykande storm och upprörd
sjö tror jag att han skulle varit, rätta mannen vid rodret.
För det han rättade mina manuskript erhöll Danielsson att
börja med 4 kronor i veckan. Själf hade jag som redaktör 8
kronor och sedermera 12 kronor i veckan.
Nu, sedan »Socialdemokraten» startat, blef det mera lif i
spelet. A. Olsson hade öppnat kafé i Svartmangatan 11 och detta
blef nu socialdemokraternas hufvudkvarter. Där förhyrde
klubben lokal för sina möten och flyttade från Kungsholmsgatan 2,
ångköket, hvarest den förut haft sina möten. Klubbens
medlemsantal ökades nu vecka efter vecka och matrikeln för
december månad 1885 upptager 21 nya medlemmar. Offentliga möten
höllos ofta och dessa gåfvo ibland godt öfverskott, samtidigt med
att de bidrogo att föra socialismen ut i allt vidare kretsar.
I slutet af 1885 ändrade klubben sitt namn till
Socialdemokratiska föreningen. Tidningen började väcka uppmärksamhet,
t. o. m. i s. k. bättre kretsar.
Det gällde att få den spridd i ett stort antal exemplar.
En som i det hänseendet utförde ett riktigt herkules-arbete var
en 12 ä 13-årig gosse, som jag fått tag i. Det var en pigg,
intelligent pojke och för att han skulle väcka uppmärksamhet hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
