- Project Runeberg -  Ur en agitators lif /
210

(1904) [MARC] Author: August Palm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gaf sig hin håle på att jag icke skulle få hålla något föredrag.
Då jag hänvisade till, att han enligt ordningsstadgan för rikets
städer ej egde rätt förbjuda något möte, blef han ännu mera arg
och kilade i väg till hotellinnehafvaren för att bearbeta denne att
taga tillbaka sitt löfte om lokal.

Då detta icke lyckades, blef jag åter nedkallad till
stadsfiskalen, hvarvid han botade mig med död och alla andra olyckor,
ifall jag vågade angripa »hans majestät konungen, det kungliga
huset eller rikets institutioner».

På mötet infann han sig i all sin ståt, eskorterad af den

lilla idylliska stadens hela polisstyrka, två man. Det gick på

samma sätt med honom som med stadsfiskalen i Sölvesborg: jag
dref med honom så att han slutligen knep sin’ väg.

Efter mötet blef jag bjuden på supé af några bland stadens
borgare, som bevistat mötet och då jag vid stängningstid skulle
begifva mig till mitt rum på hotellet, kom en herre och
presenterade sig samt bad mig följa med honom — han bodde endast
en liten bit från hotellet.

Jag följde med. Det var en yngre tjänsteman, som i
chefens frånvaro förestod ett af stadens verk. I öfrigt var han
adelsman. Hemkommen till hans bostad blef jag väl trakterad och
sedan vi pratat ganska länge, föreslog han att vi skulle företaga
en roddtur i den ljusa sommarnatten. Jag antog förslaget, men
min misstänksamhet började vakna, »hvem vet», tänkte jag i

mitt stilla sinne, »om icke den där figuren tänker dränka dig».

Men löftet var gifvet och jag tänkte vid mig själf: det må
gå hur som hälst, det gäller endast att vara försiktig och på sin
vakt — i öfrigt kan det ju vara intressant att ha varit med om
ett litet äfventyr.

Att jag hade ögonen med mig, behöfver jag väl icke
försäkra. Engelholm är nästan helt och hållet omgifven af Rönneå,
som i en halfcirkel kringflyter staden för att sedan utfalla i
Skel-derviken. Längs utmed åstranden utbreda sig härliga
trädgårdar, tillhörande husen i staden, medan å andra sidan åkerfälten
gå ända ned till åbrädden.

Det var, som förut sagts, i juni månad. Den skånska
naturen stod i sin fullaste fägring. Natten var härlig och jag
glömmer den aldrig.

Yi hade inte väl kommit ut ett stycke på vattnet förrän min
följeslagare tog ordet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:22:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/paagitator/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free