Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
marscherade efter musikens friska toner upp till gården, som låg
ungefär 15 minuters väg från vår själftagna festplats.
Vederbörande bommade dörrarne och släppte hundarne — ett par ilskna
gårdvarar — lösa, men dessa blefvo antagligen rädda för
musiken och den ovanliga syn som mötte dem, ty de stucko
svan-sarne mellan benen och kilade sin väg som om de haft brinnande
halmviskor i svansarne.
Sedan vi kommit upp på gårdsplanen, framträdde Nordman
och höll ett tal till egaren, i hvilket han å egna och de
närvarandes vägnar tackade för visad gästfrihet, framhållande att det
var fredliga Stockholmsarbetare med barn och hustrur som
begagnat sig af den härliga pingstdagsmorgonen för att efter
veckans slit och trägna id skaffa sig en stunds vederkvickelse och
dito ren oförfalskad landtluft. Till sist utbragte han ett kraftigt
besvaradt lefve för egaren.
Denne, som stått gömd innanför dörren, kröp nu fram helt
flat och tackade oss samt försäkrade att det hela berodde på ett
missförstånd. Vi fingo gärna begagna oss af skogsdungen och
roa oss så mycket vi behagade.
Nu marscherade vi i sluten trupp tillbaka till festplatsen och
den en stund af brutna festen fortsattes.
Huruvida det varit Stockholmspolisen, som genom telefon
eller ilbud sökt skrämma upp egaren, så att han lät rekvirera
ordningsupprätthållare, vill jag låta vara osagdt, men omöjligt
är det inte, ty den spelade oss under denna tid alla de spratt
den kunde.
Därför hade jag för omväxlings skull arrangerat denna
morgonpromenad, som egentligen endast var ett tjufpojksstreck,
ehuru ett oskyldigt sådant.
Den förde emellertid det goda med sig, att en stor del af de
meniga bland polismännen började bli smått rasande på det
högre befälets nervositet och dumhet att vid alla möjliga och
onödiga tillfällen kommendera ut polis så snart det gällde oss
socialister.
Saken var den, att polismännen pingstafton firat sin
högtidsdag och en del af dem hade inte kommit hem förr än kl. 3
på morgonen, men det oaktadt fått order att kl. 1/a 8 infinna
sig å respektive poliskontor för att uppvakta mig och mitt
sällskap på morgonpromenaden. Detta föll dem naturligtvis icke i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
