Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen kunde den ha på förhand inspärrat honom. Yi anteckna
sålunda denna hotelse som poliskommissarien Schers andra stora
dumhet, för hvilken han personligen och icke gärna hans
förmäns order måste bära ansvaret.
Men en sak är att hr Scher saknade rätt att kvarhålla Palm
och en helt annan att Palm utan det ringaste tvifvel Jaktislcl
skulle blifvit kvarhållen. Det var därför ingenting annat att göra,
för att ej Palm skulle få stanna än längre i sitt hål, än att foga
sig efter det narraktiga förbudet för socialister att begagna
ång-slup. Hj. Branting uppmanade därför också från bron de
tveksamma nere vid bryggan att gå landsvägen, så att Palm skulle
slippa ut snart, hvilket inbragte honom ett: »Jag tackar herrn
för hjälpen I» från kommissariens sida. Vi nämna detta därför
att det så bjärt belyser den tack, som sedan kom äfven honom
till del i form af anklagelse för »förargelseväckande beteende på
öppen plats»!
På Södermalms gator. - Häktningarne och polisomnibussen.
Långholmen var sålunda lyckligen ränsadt för socialister och
samhället kunde åter andas lugnt — trodde poliskommissarien,
där han, nu omgifven af en hel här af drabanter midt i den
alltjämt tillväxande folkmassan, långsamt drog Långholmsgatan
framåt. Men det var inte så väl. En och annan af de våra
hade lyckats återvända till den nu alldeles polistomma och
därför stilla och fredliga holmen, så att när Palm ändtligen fick
lämna sitt fängelse fann han ändå vänner sig till mötes.
Man begaf sig nu hastigt efter den bortdrifna hufvudstyrkan
och som den inte gjorde sig någon brådska — ännu har inte
polisen tagit sig rätten att föreskrifva hur fort en »fri» svensk
man får gå på gatan, men vänta, det kommer, det kommer! —
blef den upphunnen i hörnet af Långholms- och
Hornstullsga-torna. Här gåfvo sig massans känslor vid anblicken af Palm
ofrivilligt luft, hattarne svängdes, och ett gladt hurra höjdes från
alla håll. Palm svarade endast: tack mina vänner, lefve
socialismen !
Men nu skulle »ordningen» räddas igen. Kommissarien gaf
vredgad order: anhåll alla som hurra! Några togos genast; om
de hurrat eller inte var väl inte så noga, hufvudsaken var att
det visades nit inför förmännens ögon. Här må dock genast
anmärkas att såväl vid dessa nom följande arresteringar åtskilliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
