Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag begagnade mig naturligtvis af tillfället att hålla ett par
skåltal. Man såg förgrymmad ut, ty detta var inte tillåtet för
andra än de »bättre», mera kända redaktörerna eller andra på
andens område stora män. Ja, det vill säga man gjorde
undantag för »Söndags-Nisses» Hodell, ty han fick tala när han ville.
Mäst ondt gjorde det mig om Hjalmar Branting, som
särskildt å den första aftonzwycken såg mycket ledsen ut. Han var
antagligen rädd för att jag skulle göra någon dumhet. Jag
tröstade honom och sade honom att han ej skulle oroa sig, jag skulle
nog klara skifvan. Han lugnade sig vid denna min försäkran.
För öfrigt var det inte mera än de två första dagarne man
höll sig litet reserverad mot min person. Till sist kom man
underfund med att jag inte var så farlig, och när gamle redaktör
Hedlund på en fest som hölls å Lorensberg hade vänligheten att
vid ett tillfälle demonstrativt dricka ett glas champis med mig,
så var isen bruten och man såg på mig med blidare ögon. Herre
gud, när själfva kungen för Göteborgsprässen kunde skåla och
tala med »socialisten Palm», ja då hade man ju indirekt fått en
vink om att göra sammaledes.
Hjalmar Branting skref i Soc.-D. en artikel om mötet, hvari
han tog en del af liberalismens koryféer i upptuktelse för deras
ställning till vissa å publicistmötet diskuterade frågor, särskildt
angående tryckfrihetslagen. Liberalismens »charge d’affaires», dr
Karl Warburg, fick sina fiskar varma för att han så ifrigt
motsatte sig en resolution, i hvilken dåvarande justitieombudsmannen
Thomasson prickades. Resolutionen antogs ändå, trots Warburgs
envisa motstånd.
Jag skall till sist, då jag är säker på att det skall intressera,
ur Soc.-D. anföra mina intryck från det tionde svenska
publicistmötet :
»Läsare! Ni tro väl att eder schavottör, likt vissa
bankdirektörer, bortdunstat? (Jag brukade den tiden ha ett kåseri i
hvarje nummer, men publicistmötet och det förbaskade festandet
där hade förorsakat oreda i arbetet). Nej, visst inte, jag har
bara varit på publicistmötet och skall nu tillåta mig att
schavottera äfven litet därifrån. Först ett par ord om den i egna ögon
celebra församlingens utseende genom mina glasögon.
Herre gud, hvad jag blef besviken i mina förväntningar!
Jag hade trott mig skola finna en hel del intelligens och i
stället fick jag beskåda en mängd grofva, ointelligenta personager,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
