Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
met att vår arbetarebefolkning med hänsyn till kroppslig näring
ännu är för mycket »underklass»,
»Söndags-Nisse» hade naturligtvis också inne en del om
demonstrationen, men man märker på tonen att äfven den känt
sig imponerad. Sålunda skrifves i numret för den 4 maj 1890:
»Nå, demonstrationen på »Gälet» aflöpte ju på ett lugnt och
städadt sätt. Intet gräl, fastän man talade från två talarstolar på
en gång; intet slagsmål fastän plåtslagarne voro jämförelsevis
talrikt representerade. Det kan till och med sägas, att våra
svenska arbetare uppträdde på den stora dagen hyggligast bland
alla världens demonstranter. Ty på andra håll har det minsann
ej saknats »gurgel», ja så svårt att till och med knölpåkar och
bajonetter korsat hvarandra. Och hur nyktert gick det ej till
hos oss senare på kvällen! Endast 18 fyllbultar arresterades af
polisen, oaktadt Djurgården vimlade af första maj-firare.»
Och i numret för den 18 maj:
»Från 1 maj berättar Göteborgs Handelstidnings
korrespondent kand. Emil Svensén följande näpna episod: Efter demon-
strationsmötets slut skakade polismästare Rubenson hand med
hr August Palm och tackade honom för de ypperliga
anord-ningarne och den värdighet, hvarpå mötet förflutit. Hur är det
skalden säger? Jo:
Två själar och en tanke
två hjärtan och ett slag.»
Att den konservativa pressen med prästorganet »Vårt Land»
i spetsen kände sig besviken öfver den lyckade demonstrationen
och därför utgöt sin galla, bör ju inte förundra någon. Men
lika litet då som nu spelade den pressen någon roll, hvadan dess
skall betydde föga.
Att denna l:sta maj-demonstration var af stor betydelse för
rörelsen och icke så litet bidrog att verka agitatoriskt, väckande
och samlande, är säkert. Och de demonstrationer, som
anordnades af partivännerna rundt omkring i landet, hade samma
verkan.
Hela tidningspressen kom i rörelse med anledning af
demonstrationen och sökte allt efter sin politiska läggning taga parti
för eller emot. Största delen var naturligtvis af den meningen,
att 8 timmars arbetsdag var omöjlig att få genomförd och om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
