Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arla—serla i Nasaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arla — s e r l a i Nasaret
morna som att Salomo i all sin härlighet ej var klädd som
en av dem, just här glatts åt deras fägring och doft.
Det grekiska klostrets morgonklocka ringer.
Ute på fälten är det bråd verksamhet. Det är den
io maj, och skördetiden är alltså inne. Inga liar vässas.
Här skäres allt med handskära såsom på Kristi tid.
Vetet är moget och står som ett gult hav.
Bondbö-norna, väldiga fält, ha börjat svartna. I de stora
grågula linsfälten lysa vallmorna röda — vid denna tid
utgöra de och de praktfulla blå tistlarne Palestinas
allmännaste blommor. Allt är gult eller gulnande utom
kornet, som ännu står friskt och grönt.
Bönor och linser ryckas upp med rötterna, säden tages
med skära. Kornfälten äro redan renrakade, ty kornet
mognar tidigast av sädesslagen. En mindre del därav
skördas grönt till hästfoder, såsom jag redan berättat.
Eljes födas hästarne på korn året runt. Det växer ingen
havre i Palestina. Säd och ärter avtröskas på fältet.
Durrha sättes.
Arbetet går med liv och lust, och dé skördandes
ansikten skina av välvilja och glädje. Jag förstår, att äringen
blivit god.
Dagen går, och det börjar lida mot aftonen.
Hjordarne drivas hem, och det är flera djur än människor på
Nasarets gator, som alla gå i backe.
Så ringer klosterklockan vesper.
Det blir stilla på gatorna.
Mörkret faller hastigt. Detta att det ej existerar
någon skymning verkar nästan beklämmande på nordbon.
Man känner sig som vid en sol förmörkelse.
327
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
