- Project Runeberg -  Det nya Palestina : minnen och intryck från en färd genom Bibelns land /
328

(1921) [MARC] [MARC] Author: J. L. Saxon - Tema: The Holy Land
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arla—serla i Nasaret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

J. L. S a x o n : Det nya Palestina

Men snart försvinner denna känsla. Måne och
stjärnor framträda. Bådadera äro silvervita, ej gula såsom
hemma. Det underliga är, att de ej sitta på samma ställe
å himlen som hemma. Över Nasaret står månen rakt i
höjden och Karlavagnen med. Himlen är blåare än
hemma. Men det är i alla fall samma himmel med
samma stjärnor, som lysa över mitt kära hem i Sverge.

Jag sitter på hotellets balkong och ser allt detta. Det
är alldeles tyst omkring mig. Intet stör mina tankar.

Vad än har förändrats i Nasaret, samma himmel är
det dock till vilken Jesus såg upp som barn med ögon,
som skådade mycket längre än han själv visste då.

Ibland när min djupt religiösa mor under mina
barnaår riktigt ville nå mitt hjärta med en maning, tillade hon:
»Kom ihåg, att Jesus också en gång var en liten gosse!»

Och nu har det förunnats mig att se hans
uppväxtstad, se de platser, till vilka alla hans barndomsminnen
knöto sig. Mina egna år plånas ut. Jag ligger i min
lilla säng i fädernegården i Närke, och medan mor böjer
sig över mig, knäpper jag mina händer och läser: »Gud,
som haver barnen kär»....

Jag går in i rummet, där min älskade gosse sover sin
styrkande sömn. Och det för mina tankar till den
tid, då jag bar honom, ledde honom vid handen och såg
honom växa upp.

Den, som ej haft barn, vet ej vad det verkligen är att
leva. De största och starkaste känslor, den djupaste
glädje, som kan fylla ett människohjärta, äro för honom ett
obefaret hav.

Då jag skall till och somna, går en ung man förbi
mitt fönster, sakta j odlande en sång på en av arabernas
entoniga, vackra melodier.

PS

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:25:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/palestina/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free