Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kåserier och satirer - Från den upp- och nedvända verlden och Schavotteringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motståndare, eller de hällre vilja tro »Allehandas Lars», hvars
namn på sin höjd är kändt af bönderna i de byar,
som ännu, hålla den tidning, som han lyckliggör med
sin pennas alster.
Har ni hört omtalas, att »Lars aspirerar på
redaktörsposten i — »Folkviljan». Jag mötte här om
dagen en person, som var af den meningen, att, då
nu fackföreningarne skulle öfvertaga tidningen, var
det bäst att få »Lars» eller Westenius anställd som
redaktör, men jag är i sanning rädd för, att
»Folkviljan» då blefve allt för vattenhaltig. Nej, då skulle
jag hällre vilja föreslå redaktören af »Skånes mäst
frisinnade tidning»[1]! Han borde vara mera
passabel, hälst då han nu på sista tiden uppträder,
hållande föredrag. Men det är ej att tänka på honom, ty
jag har hört berättas, att en kapitalist vill insätta
10,000 kr. i samma tidning på det vilkoret, att den
särskildt bekämpar de gudsförgätne socialisterna
(således på samma gång arbetarnas sträfvanden att
erhålla mänskliga rättigheter och en lön, som
möjliggör en mänsklig tillvaro), och att det då är
meningen, att S. N. skulle blifva daglig tidning. Jag
tror för visso, att denne storborgare, hvem han nu
månde vara, kastar ut sina penningar utan ringaste
gagn. Är han så rädd för socialisterna (han tror
kanhända detsamma, som en del gamla käringar, att
socialisterna äro ett röfvarband), så hade han sina
penningar i säkrare förvar, om han läste in dem i
en bastant kassakista, än om han insatte dem i en
sådan affär, ty jag är rädd för, att Skånes Nyheters
läsare försvinna lika hastigt som det värda organets
frisinnade tendenser.
Nu vet man då, hvad godtemplare kunna
brukas till! Har ni läst, huru den »ärans mannen» C. O.
Berg brukar sin trogna skara först till hurrabasar vid
konungens ankomst från Norge och sedan till att
lämna en adress till konungen. Men lika bra som
goodtemplarne kunna ropa hurra för kungen och
affatta tacksamhets- och förtroendeadresser till honom,
då han återkommer från ett land, hvars högsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
