Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PALME-ny£t
e
I SITT NUMMER för fredagen den 16
december 1988 presenterar Svenska Dagbladet
över en helsida omständigheterna kring
den två dagar tidigare anhållne Christer
Pettersson. De olika artiklarna är
intressanta att läsa, med ett antal års
distans.
Ett par allmänna reflexioner från min
sida:
o Detta anhållande, och denna
häktnings-begäran, kommer sålunda nära tre år efter
mordet på Olof Palme, och det har varit
tunga år. En 33-åring har anhållits och
släppts, kurder, närmast ospecificerade
kurder, har gripits och släppts. Själve
spaningsledaren, den självutnämnde, har
avskedats under för honom förödmjukande
former, och fyrverkeriet från sommarens
Ebbe Carlsson-affär gnistrar ännu; höga
befattningshavare faller. Allmänheten
börjar bli övertygad om att ingenting
står rätt till, och dess förtroende för
allt vad polis och åklageri heter börjar
närma sig nollpunkten.
o Men trots detta den svenska
rättsstatens till synes totala
misslyckande håller Svenska Dagbladets reportrar
god mask och glad min:
-Viktigt steg framåt... alibi spräckt
... Al-åringen är Grand-mannen.
"Chefsåklagare Anders Helin har vunnit
en rad svåra och komplicerade mål", och
Jörgen Almblad påstås vara "en kompetent
byråchef hos RÅ": Christer Pettersson
förklaras vara i kvalificerade, möjligen
stränga händer.
o Hela Svenska Dagbladets rapportering
andas nu glad tillförsikt, möjligen
förståelig efter nära tre års famlande i
blindo. Nu ska mordet snabbt lösas, och
det är Grand-mannen som ska visa vägen...
JAG GÖR NÅGRA PUNKTNEDSLAG i den rikliga
SvD-texten:
50 Det är chefsåklagaren Anders Helin
som författar häktningsbegäran, men det
är inte Helin som är närvarande vid
den närmast regellösa konfrontation där
Lisbeth Palme - se annan plats! - hets
peka ut Christer Pettersson som mannen
vid Dekorima. Men det går ju att gissa
att det växlats några ord mellan Helin
och kollegerna Almblad/Riberdahl, vilka
först om en och en halv månad(!) ska
sätta sig ner och skriva sin famösa
promemoria. Vad Helin verkligen
hade att bygga sin häktningsbegäran på
diskuteras fortfarande...
51 Talet om "ett spräckt alibi" ter sig
i dag som förvillande. Pettersson
förnekade ju aldrig att han befunnit sig på
Oxen.
52 Liljeros mesiga uttalande om att
häktningen inte överraskar honom är och
förblir sensationellt.
Då Liljeros står och talar med
SvD-re-portrama Roger Magnergård och Sune
Olsson har han 24 timmar tidigare lidit sitt
livs värsta smälek: han har låsts ute från
sin klients konfrontation med huvudvittnet
Lisbeth Palme! Liljeros har nu möjligheten
att, inför SvD, ösa sin vredes skålar över
det rättsetablissemang som bryter mot
grundläggande och självklara regler. Vid
onsdagens tre övriga konfrontationer
(Mårten Palme, flygledaren och taxichauffören)
är Helin närvarande som representant för
åklagarna och Liljeros för klienten
Christer Pettersson; ett självfallet
arrangemang. Men under Lisbeth-farsen utesluts
båda dessa herrar, liksom alla
poliser! I ett eget litet rum på RÅ:s
hemligaste lokaler får Lisbeth sitta, utan
bandspelare, utan frågande poliser, utan
ens diskret blyertsantecknande på ett
no-tesblock. Ur denna parodi framkommer ett
antal veckor senare en liten lapp som
döpts till PM, ej konfrontationsförhör.
Allt detta vet Liljeros då han
intervjuas den 15 december 1988. Men han
berättar ingenting för SvD - dvs den
svenska allmänheten - utan säger bara att
"häktningen inte överraskar".
Advokatetiken efterlyses.
53 "...räcker inte för ett åtal, än
mindre för fällande dom..." - ett korrekt
konstaterande. Det var under de
efterföljande vintermånaderna som ett antal
garvade och inte alltför ömskinnade
krimina-lare dammsög den undre världen på de
"bevis" som så småningom skulle räcka för
ett åtal - men inte leda till fällande
dom i andra instans. "Bevisen" mot
Pettersson var i själva verket, Arne Liljeros,
utomordentligt klena i starten.
54 Klockan 16 dagen efter anhållandet.
Här gick det undan.
55-59 Kriminalkommissarie Rune Bladh
(efterträdare till Vincent Lange som
kriminalteknisk chef) ritar inför Bnily von
Sydow upp en bild av hur konfrontationer
tillgår som inte har det ringaste
gemensamt med de fyra konfrontationer som redan
ägt rum i Pettersson-fallet.
7/93:5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
