Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - PALME-NYTT-BOKEN Del 2 - ängslig byråkrati contra fri journalistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HÖ: Ja jag kan ju inte gå dit och säga att jag vill gå in i erat
register, det har jag inte befogenhet att göra.
LB: Men om en handling, som kan ha direkt anknytning till ert ärende,
försvinner inne i myndigheten Säpo som är en del av rikspolisstyrelsen,
så kan ni inte gå in och titta själva?
HÖ: Nej, för det första har vi inte kunskap om hur dom förvarar sina
handlingar och hur dom diarieförs...
LB: F å r ni gå in där? (Paus)
HÖ: Nej. Det tror jag inte.
LB: Där går gränsen?
En djupt avslöjande konversation, inför TV-tittarna. Vad gjorde Hans
Ölvebro om dagarna? Vad gör i dag Stig Edqvist? Sitter och längtar efter
godbitarna hos Säpo? Har miljarden till Palmeutredarna, under femton år,
lika gärna kunnat kastas i Riddarfjärden? Sitter i själva verket
säkerhetstjänstens skickliga spanare - för visst är de skickliga - på
hela sanningen? Har de suttit på denna sanningens mörka pärla sedan
dagen 1 under året 1? Sedan natten 1? Tanken svindlar.
Ändå har ju Palmeutredarna, praktiskt taget oavbrutet, varit bevakade
av granskande kommissioner, under fem (5) varandra avbytande ordförande
- har dessa ingenting hittat?
Slå upp nr 5-6 igen (det här är matnyttig text!) sidan 31. Det är
Sven Gustafson, fp, ledamot av Edenmans parlamentarikerkommission, som
uttalar sig:
- Jag krävde vid första sammanträdet att det skulle knytas någon till
kommissionen som stod fri, som kunde gräva och ta fram fakta, men jag
fick inget gehör. Och nu vet vi ju att några av dem vi förhörde, bland
andra rikspolischefen, ljög för oss. De vi förhörde hade ju ingen
skyldighet att berätta sanningen, och det gjorde de uppenbarligen inte
heller."
Sorglustigt - nej, enbart sorgligt. Vad de måste ha skrattat, genom
åren, detta Säpo-folk åt dessa Palmeutredares alla turer, åt försöken
att få Christer Pettersson fälld och denna eländes sak ur världen - vad
de måste ha skrattat. Och vad gör Säpo i dag, vad gör de? Jag får inte
fråga, ingen får fråga. Parlamentariker med lagstadgad rätt till insyn?
Det tror jag inte ett ögonblick. Säpo hittar väl några små lämpliga
papper, antar jag. Men de riktiga papperen, med Olof Palmes blod i
eldskrift (är jag för patetisk nu?) får de aldrig, aldrig se. Den
hemligaste kunskapen hanteras av personer som egentligen inte finns, vid
datorer som egentligen inte finns. I hus som egentligen inte finns...
Kommer vi då någonsin ur eländet? Jag tror det, trots allt. Det måste
slira någon gång. Någon kommer att trampa över kritcirkeln. Det kan rent
av, någon gång, dyka upp en politiker med civilkuragets hetta, som slår
näven i sitt bord och utlyser räfst och rättarting - utopi? Jag är inte
säker.
Men just nu när detta skrivs, oktober-november år 2000, är det kanske
inte så mycket som tyder på räfst och rättarting. Vi har fått en ny
justitieminister - skulle han från en angenäm och tämligen ombonad
advokattillvaro promenera in på Säpo och säga: Här är jag, vad har ni
att visa? Jag tror det inte, men framtiden ska få utvisa.
I liten ringa mån har PALME-nytt i snart åtta år försökt dra några
sanningens strån till denna dystra stack. PALME-nytt-BOKEN del 2 är ett
sådant strå, eller förhoppningsvis ett barr som sticks.
"PALME-nytt - det som inte står i tidningen!" - ja, det tål att
sägas. När detta skrivs har vecka efter vecka gått utan att så mycket
som namnet Palme publicerats i den press som borde vara fri, i den gamla
och fria och fjällhöga Nord. Är PALME-nytt ett litet, litet tecken på
att friheten trots allt finns? Sven Anér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
