Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
Kv: Ja, jag har ingen som helst aning. Men jag ska
bara säga att det var ju möjligt, om man kan göra
det, att sticka ut den genom taket, därför att på
grund av det här med ombyggnaden så fanns det en
öppning i taket. Det fanns, här, ett fönster i taket,
och här, ungefär, låg det här som jag kallar för
byggnadskontoret. Ungefär där. Och vi bor där,
där och där...
LB: Alltså våningen under?
Kv: Våningen under.
LB: Ni hörde starkast då?
Kv: Vi hörde starkast i det rum som ligger rakt
under här. Och där stod vi med öppen mun och
lyssnade och sa vad i all världens namn kan
det här vara?
LB: Var det som någon slags snabbsändning?
Kv: Ja, som en snabbsändning. Min... Bosse som
har jobbat med telefoni när han var inkallad, han sa
att ”jag tycker det låter som om iag kunde höra en
bokstav då och då” men det kunde han...
LB: Morse, alltså?
Kv: Ja. ungefär. Det lät så. en kort, en lång, en
kort, men väldigt väldigt fort. Som någon slags
maskinartad sändning (-1
LB: Efter mordnatten, hörde ni något vidare?
Kv: Neej, vi hörde några svaga ljud. Då var vi
uppmärksamma på det där, så att omkring den 15
februari något sånt, ungefär en fjorton dar senare...
LB: Mars.
Kv: Ja, jag menar den 15 mars, så hörde vi, tyckte
vi, några svaga ljud, men det vågade vi aldrig säga
att det hade något med det här att göra. Det kunde ju
vara någonting annat. Det är svårt: det kan vara en
fågel eller nånting.
LB: Men att det kom något sånt här ljud uppifrån
den tomma vinden, det var helt klart för er?
Kv: Det är absolut klart. Det fanns ingen som
helst tvekan om det. Det var så att det genljöd, även
nere hos oss. Och det kunde inte komma
underifrån, för där bodde en familj som jag känner,
och dom var absolut inte sysselsatta med nånting
sånt.
LB: Har du själv varit i kontakt med något sånt här
ljud tidigare så att du...
Kv: Ja, i min tidiga ungdom har jag varit det, för då
under kriget, så jobbade jag med att lyssna på tyska
telefonledningar genom Sverige. Och dom sände
ofta såna här, automatsändningar. Och det lät precis
som en sån.
LB: Så du bedömer det som att det var en slags
radiosändning?
Kv: Ja. det var någon sorts sändning av något slag,
men om det har med det här att göra det kan iag iu
inte alls ha någon aning om. Det kanske var några
uslingar som skulle smuggla eller vad vet iag. Men
att det var någonting inte normalt, det är iag fast
övertygad om. Jag kände igen ljudet som ett sånt
därradiosändarliud eller teleprinterljud - titita titita
tita - och högt, väldigt högt.
LB: Och just, säger du. den natten?
Kv: Just den natten.
“j –
LB: Det är inte så att ni blev så uppbragla att ni
inbillar er...
Kv: Hallucination? Nej aldrig i livet. Aldrig, nej då.
Dom är helt oberoende av varandra dom
händelserna.
LB: Så att definitivt, från den här tomma utrymda
vinden...
Kv: ...hörde vi det här ljudet. Och det är ingen
tvekan om det. Det är absolut säkert. (-)
En tillfällighet?
LB: Var det bara en tillfällighet att det hördes ljud
från en radiosändning uppifrån det obebodda
vindsutrymmet på mordnatten? Och var det en
tillfällighet som gjorde att den som flyttade in i en
av de nyinredda lägenheterna där uppe, drygt två år
senare, var den det var?
Den förste ägaren som flyttade in i lägenheten här
till höger, hösten 88, var...Ö. Vapenhandlaren, den
f d polismannen. Ännu en tillfällighet kring Ö?
Så här såg det ut i hans förra bostad, på Söder, när
tullkriminalen gjorde husrannsakan där sommaren
1988. Ö, känd för sin högerextremism och sitt
Palme-hat. Vid tiden för mordet var han polis,
skjutinstruktör, vapenexpert och expert på
skottsäkra västar.
Det var han som på morddagen, mot läkares
inrådan, lämnade Södersjukhuset efter en
blindtarmsoperation. Han hade inget alibi
mordkvällen, fast både åklagare och polis utåt
påstod att han hade det.
Och det var här, i hans förra lägenhet,
tullkriminalen hittade, fömtom stora mängder vapen
och ammunition, en kula av samma slag som
dödade Olof Palme, en påse med kartor över
televerkets kabelnät och ett dussin foton där 0
gjorde Hitler-hälsning tillsammans med
affärskamraten G.
G, den f d militären och vapensäljaren, som just vid
mordet gjorde ett sju veckors mellanspel som
säkerhetschef på Televerket Radio, östra distriktet,
där Storstockholms radiotrafik kontrollerades och
övervakades. Ett högt skyddsklassat jobb som Ö
sen tillfälligt övertog. (:)
Och det var ju G, och O, som vid tiden för mordet
tillsammans disponerade en liten lägenhet just i
kvarteret där spåren efter Palmes mördare upphör.
Och mitt emot bodde ju deras kamrat D, som
parkerade om sin bil minuterna före mordet. Det var
bakom hans bil den sista iakttagelsen av mördaren
sen gjordes. (-)
Och det var D som med sina kollegor for från
platsen just när skotten fallit, men som återvände
-och blev, så när, första polisbil på mordplatsen. (-)
I raden av tillfälligheter kring Ö och hans
kamratkrets kan vi alltså nu lägga att han flyttade in
på den där vinden varifrån det hördes ljud som från
en radiosändning på mordnatten. Men den här
högerextrema gruppen av poliser och militärer kring
Ö har aldrig intresserat Palme-utredarna.
8/94:3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
