Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 - Hittade ni |
gods? |
- Nej.
- Fem man? Inklusive "Källa M”?
- Ja.
- Hittade ni något gods?
- Nej.
Ögonblicket känns hisnande.
Är det då så illa att polis och tjallare och
Skandia skaffar sig lite luft under
vingarna?
Ja. Det kan vara mycket illa. För det är
Skandia som tvättar pengar åt Tommy
Lindström och tjallare, och det är tjallaren
M som ett par månader efter Ziirich-resan
tar upprepad kontakt med Cenneth
Neilberg i försöken att arrangera mordet
på Olof Palme, enligt odementerade
uppgifter i Norra Magasinet/Striptease!
Och varför Ziirich? Det var bl a i Ziirich
som mut- och bulvanfirman AE Services
just vid denna tidpunkt, ett halvår före
Palme-mordet, hade inlett sin
korrumperade Bofors-verksamhet från väl
tillslutna bankkonton - något
sammanhang?
något
Så småningom återvänder jag till
PALME-nytts lilla källarredaktion för att riva i
byråkratin. Har dessa resor verkligen ägt
rum? Finns det papper på saken?
Jo då, visar det sig ganska snabbt. Papper böljar
anlända från rikskriminalens Palme-enhet.
Till Ziirich flyger 29.8.1985 kriminalinspektörerna
Lars Thonander och Thord Modin, och de följs den
31.8 av chefen själv, intendenten Tommy
Lindström. Det bos på hyggliga hotell under denna
”tjänsteresa” (Thonander), ”tjänsteförrättning”
(Modin) resp detta ”besök i Schweiz” (Lindström);
allt enligt de framtagna papperen. (”Källa M” tycks
rikskrim inte ha betalat för-kanske Skandia
gjort det? - medan Häggström berättar för
PALME-nytt att det i varje fall var Skandia som betalade för
hans resa: ”Och det var rikskrim som ville att jag
skulle följa med...”).
Resebesl utet för Tommy Lindström har hans
närmaste chef, byråchefen Esbjörn Esbjömsson,
signerat, medan däremot Lindström själv skrivit på
för sina båda underlydande Thonander och Modin,
enligt någon byråkratisk tågordning som jag inte
riktigt förstår, måste jag erkänna.
PALME-nytt frågar Esbjömsson, numera
pensionerad i Söderort:
- Jag minns inte så noga, men det var Tommy som
föredrog det här reseärendet - och det var klart att
jag litade påTommv! Som sagt.
PALME-nytt - som möjligen tröttar rikskriminalen
genom sin envishet - försöker nu få dessa
tjänsteresor och tjänsteförrättningar och besök
något utförligare beskrivna, men det tycks inte gå
så lätt. I historiens dunkel försvinner denna
femmanna-safari i jakten på ett stulet gods som
kanske aldrig var stulet och som i varje fall aldrig
återfinns.
Det vet inte PALME-nytt. Men tidningen
sätter åtminstone strålkastaren på
problemet, som enda medium
(massmedium vågar vi kanske ännu inte
kalla oss).
På nästa sida återfinns ett tutti-frutti av resebesl ut
och reseräkningar och meddelanden till Britta
rörande ”speciell operativ resa” - hur då speciell och
hur då operativ? Jag ställer frågan till både
Lindström och Esbjömsson, men glömskans dis
har lägrat sig. Jag raljerar, men som jag tidigare
sagt: jag raljerar under galgen (förhoppningsvis inte
min egen). Tommy Lindström uppträder med en
teddybjörnens naivitet (som ej bör förväxlas med
oskuld), och hans turer i porslinsbutiken skulle väl
kunna locka till raljeri om inte ämnet vore så
allvarligt, så svart allvarligt. ”Jag vet mycket om
Palme-mordet”, har Tommy Lindström ofta sagt.
Den skickliga engelska författarinnan av
detektivromaner. PD James, skriveri ”Ett
opassande jobb för en kvinna”:
Den fd polisen Bernie hade talat om att Snoken var
t jallare och klarade sin ganska bra. Han hade andra
inkomstkällor också. Ibland stal hana vänner
berömda konstverk eller dyrbara smycken.. Då
brukade Snoken. vederbörligen instruerad, ve
polisen en antydan om var bytet kunde påträffas..
Den ut fästa belönineen nick till Snoken. eivetvis
for fördelnine mellan t juvarna, och det blev också
en dusör till polismannen, som ju hade aiort det
mesta arbetet när allt kom omkring. Och som
Bernie påpekade:
- Försäkrinesbolatiet kom lindrist undan, äearna
fick sin eeendom tillbaka i oskadat skick, tjuvarna
behövde inte oroa sie för polisen, och Snoken och
polismannen fick sina dusörer. Sådant var
systemet.
Som sagt. Sven Anér
10/94:4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
