Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PALME-nytt
Det hänger
på dig nu,
Arne Ruth!
21.2.1995.
Arae Ruth - Det är med stor glädje jag läser Lars
Linders nära nog odelat positiva recension av
Poutiainens bok.
Nu borde tappen vara ur tunnan.
Och ansvaret för nio års långa DN-tystnad studsar
tillbaka mot DNs reportage.
Själv skrev jag i POLISSPÅRET, i böljan av 1988,
ord som verkar förhandskopierade på vad
Poutiainens skriver i dag:
Själv har jag i den här boken kunnat peka på
lögner, ovissheter, tillrättalägganden. Naturligtvis
har jag inte kunnat lösa Palme-mordets alla olösta
gåtor.
Men jag har klart kunnat visa att polisen inte vill ge
oss hela sanningen, att polisen friserar sanningen,
att polisen skyggar för sanningen. Det är illa nog.
Det är otroligt illa nog.
Men den gången var det rätt tyst på DNs kultursida,
och framför allt var det naturligtvis tyst på DNs
reportage, ett reportage som alltsedan skottet föll på
Sveavägen, alltsedan den första sekunden, svansat
Holmér och hans hejdukar, åklagare och
Rosenbadsrävar i hasoma, som evigt lismande
supportrar.
Den oförrätt, den synd som därmed har begåtts
av DNs reportage (nåja, även ledaravdelningen; jag
håller DN Kultur tämligen utanför) är oerhörd.
Kommer ett rejält omnämnande av DIE ZEITS tre
sidor långa anatema? Kommer Carsten Jensen att
skriva utan hartassar (det tror jag!)?
Som du förstår, och som jag vid flera tillfällen har
sagt dig, släpper jag aldrig AFFÄREN
BORLÄNGE och AFFÄREN CHAMONIX!
Om det nu är så, som bröderna Poutiainen visat, att
polisen avsiktligt höll inne larmet i minst två
minuter (själv tror jag fem minuter!), varför skulle
då inte Borlänge och Chamonix vara sanna? Varför
inte? Den svenska polisen är nu beslagen med det
grövsta, det svartaste av brott, nämligen avsiktligt
stoppad jakt på en statsministers mördare. Varför
skulle inte herrar i spetsen för detta brott och i
spetsen fördetta samhälle ljuga, ljuga och åter
ljuga? 5
En kortkort precisering:
I fallet Borlänge hänger Holmérs alibi på tre
påstådda hotelldokument, varav ettfeldaterat,
medan hotellets receptionschef kategoriskt förnekar
att Holmér någonsin bodde på sitt famösa Scandic
Hotel.
1 fallet Chamonix hänger Lidboms alibi på det
långt i efterhand korrigerade påståendet av
Mattias Palme, medan Quai d’Orsay kategoriskt
förnekar att Lidbom någonsin flugit i den franske
presidentens tjänsteplan.
Mina båda versioner är ju sanna. Det skriver ju
också Klaus Knapp i fredagens DIE ZEIT. Måste
då inte även DN Kultur (reportaget har jag små
förhoppningar om) undra om inte affärerna
Borlänge (beskriven i FYRA NYCKLAR, aldrig
anmäld i DN) och Chamonix (avrättad av Zaremba)
kan tänkas vara korrekt redovisade?
Som du märker riktar jag egentligen inte kritiken
mot dig. Jag riktar den i stället med kraft och styrka
mot Christina Jutterström som på ett sätt som
sannerligen inte anstår en chefredaktör sprungit i
hälarna på Holmér och Lidbom och Ebbe Carlsson
och genom sitt pactum turpe med Holmér och med
Lisbeth Palme och med Lidbom försatt sig i ett
kusligt subalternt förhållande till dessa personer,
vilka hon egentligen varit satt att granska.
Då Christina påstår att Ann Marie Åsheden besökte
Holmér 82 gånger på hans tjänsterum, medan
antalet i själva verket varit e n gång, är det
publicistiska brottet oerhört. Då Bonniers advokat
Peter Danowsky, utan att låta mig ta del av det
påstådda reportageunderlaget, lögnaktigt går i god
för att Jutterström och Åsheden har rätt, skymtar i
denna affär kolossen Bonnier i kulissen. Jag är
varken den förste eller den ende som anar en
önskan från Bonnierhåll att lägga, som jag visst
någon gång skrev, ett skitigt vaddtäcke över hela
Palme-affären.
Jag läser givetvis med intresse, kanske bävan, dina
ord om DNs och Expressens ägare på dagens
kultur. Du har nu två alternativ framför dig:
antingen en klar och fast ställning på Marieberg
eller den nackade tuppens knappast avundsvärda
situation. Jag hoppas på det förstnämnda,
kombinerat med en från och med nu aldrig slappnad
drive i Palme-affären och allt vad därmed
sammanhänger.
Låg Rosenbad bakom detta mord? Vilka var de
roller dessa ”Hintermänner” spelade?
Ge aldrig upp! Skriv, skriv! Lars Linder klättrar
egentligen inte längre upp än till och med polisen;
även Poutiainens stannar där. Det är din skyldighet
och fina plikt att fortsätta uppför stegen, mot
maktens svarta moln. Sven Anér
2/95:5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
