- Project Runeberg -  Palme-nytt-boken / 1995 /
10

(1993-2001) Author: Sven Anér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JO PALME-nytt

Anér till JO:

Ö1 vebro ljög
i TV 3!

17.2.1995.

Till JO.

Härmed anhåller jag att JO måtte undersöka
huruvida

chefen för den s k Palme-enheten vid
rikskriminalen Hans Ölvebro

gjort sig skyldig till tjänstefel (ev annan
försummelse/annat brott) genom att i TV 3s
program Polisspåren (sänt första gången
12.2.1995)

rikta kränkande och osanna beskyllningar mot
undertecknad Sven Anér, mot vittnet Ulla
Strömbeck-Larsson samt mot förre DN-fotografen
Åke Malmström.

1 Anér/Strömbeck-Larsson.

Ölvebro påstod i ovannämnda program (exakt
ordalydelse torde finnas att tillgå hos TV 3) att
undertecknad Anér skulle på ett otillbörligt sätt ha
påverkat Ulla Strömbeck-Larsson så att hon i sina
senare uttalanden för polisen vrängt och ändrat
tidigare till polisen lämnade uppgifter rörande
hennes observationer vid T-banan i Gamla stan
kvällen då Olof Palme mördades.

Påståendet är i alla avseenden osant.

De huvudsakliga förhören med Ulla
Strömbeck-Larsson hölls den 5, 6 och 12 mars 1986, jämte ett
kompletterande telefonförhör den 1 februari 1990.
Detta sistnämnda förhör upptar dock ej Ullas
observationer vid T-banan utan endast hennes
anställningsförhållanden vid Svenska Dagbladet
resp Hotell Gamla Stan.

Jag sammanträffade själv första gången med Ulla
Strömbeck-Larsson den 22 april 1990, varför
Ölvebros, inför en miljonpublik framlagda
kränkande påståenden är rent absurda, fällda i
uppenbart syfte att pådyvla mig olaga inblandning i
en polisundersökning.

2 Åke Malmström, fd DN-fotograf.

I programmet hävdade Ölvebro att Malmström
skulle ha vägrat att ställa sin bil jämte polisradio till

Palme-utredamas förfogande för teknisk
rekonstruktion av det outredda walkie-talkie-samtal
som Malmström hörde mordkvällen ca kl 23.30.

Påståendet är trippelt falskt. Malmström har aldrig
tillfrågats i ärendet, o m han hade tillfrågats hade
han gäma hjälpt till, och dessutom har självfallet
Ölvebro och hans föregångere haft maktmedel att
rekvirera in bilen, komplett med polisradio, om så
önskats.

Malmström säger till mig vid telefonsamtal att
Ölvebros totalt osanna påståenden kändes
kränkande.

Det borde ju vara så här, JO, att uttalanden från en
utredare av mordet på en statsminister a priori alltid
är mera tillförlitliga än t ex utifrån kommande
vittnesmål och liknande. Polis bör tala sanning.

I ovanstående båda Ölvebro-exempel är det som
synes precis tvärtom, vilket kan ge anledning till
frågan huruvida Ölvebro ofta eller
regelmässigt ljuger då han uttalar sig i
Palme-ärendet.

Men jag anmodar nu således JO att se närmare på
fallen Anér/Strömbeck-Larsson resp Malmström.
Bevis för att mina uppgifter är korrekta är inte svåra
att ta fram. Förhören med Ulla finns hos
Palme-enheten, och av det likaledes för JO tillgängliga,
enda förhöret med Malmström framgår att
Malmström aldrig ombetts visa upp sin
bil/polisradio.

Tillåt mig även avslutningsvis nämna att det ytterst
sällan är allmänheten eller vi enskilda utredare och
journalister som far med osanning. Däremot
förekommer, som synes av det ovan sagda, klara
och avsiktliga osanningar i de utredande polisernas
utsagor, officiellt presenterade, offentligt
presenterade for en miljonpublik.

Saken närmar sig reglerna i

tryckfrihetsförordningen. Det känns djupt stötande
att en tjänsteman som Ölvebro ska få solka
hederliga personer med sina osanningar och därmed
sprida ett allmänt intryck av dessa personers
otillförlitlighet, bristande heder. Varför, kan jag
fråga mig, har Ölvebro ett intresse av att på alla sätt
avfärda, förlöjliga och smutskasta t ex en hederligt
arbetande professionell journalist och författare som
Sven Anér? Varför? Varför inte agera och reagera
på det rakt motsatta sättet? Har jag uttalat farliga
sanningar? Och i så fall farliga för vem?

Jag anhåller om bekräftelse på mottagandet av
denna skrivelse jämte ankomstregistrerad kopia.

Med engagerad hälsning

Sven Anér

2/95:10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:28:03 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/palmenytt/1995/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free