- Project Runeberg -  Palme-nytt-boken / 1995 /
13

(1993-2001) Author: Sven Anér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 3

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PALME-nytt

Som framgår ovan menar Helin att Dalsgaard
gjorde ett sk LC-anrop, vilket innebar att han
hamnade i den vanliga radiokön ur vilken han togs
in av Helin enligt gällande turordning. Att han kom
fram just kl 23:25 berodde på att han råkade stå
först i kön då. 1 tingsrätten dementerar Dalsgaard
även detta.

o

Åklagaren: Då ropar du ut det här signalementet
på radio sa du?

Dalsgaard: Ja det gör jag.

Åklagaren: När du gör det, hör dom andra
patrullerna som har radio detta också?

Dalsgaard: Ja, det gör dom. Vi har gått över
till öppen kanal. Och det är anledningen till att
en patrull, nästan minuten efter, meddelar att dom
har en som stämmer in på signalementet vid
Mästersamuelsgatan-Malmskillnadsgatan, om ni ser
på kartan.

Enligt Dalsgaard har man alltså gått över till en
öppen kanal. Det betyder att han inte hamnar i
radiokön och inte heller är beroende av någon
turordning för att komma fram till SBC. Allt stick i
stäv med det Ulf Helin så detaljerat berättar ovan.

Intressant att notera är att även Dalsgaard anser att
man gick över till en öppen kanal i ett mycket tidigt
skede - kl 23:25. Detta stöder Gösta Söderström
och polisassistent Anders Pettersson, som båda
hävdar att man gick över till en öppen kanal
omedelbart efter det första områdesanropet. Medan
juristkommissionen anser att det skedde först
omkring kl 23:30, efter det Söderström meddelat att
brottsoffret var statsministern (se rapporten sid 19
och sid 44).

Som vi utförligt redovisat i avsnittet om den
”tveksamme radiooperatören” (kapitel 2) underlät
Ulf Helin att vidta vissa rutinåtgärder, som han
borde ha vidtagit enligt gällande instruktioner, efter
det han mottagit det första larmet från Järfälla T axi
om att en man var skjuten. Han startade inte
protokollföringen; han meddelade inte
arbetsledaren om det inträffade; han larmade inte
ambulans och han höll inte telefonlinjen till Järfälla
Taxi öppen.

Han underlät att vidta dessa åtgärder medvetet.

Hans motivering: han kunde inte vara säker på att
en man verkligen var skjuten enbart på basis av
telefonsamtalet från Järfälla Taxi; han behövde
också en bekräftelse från den eventuella
brottsplatsen för att finna det försvarligt att försätta
SBC i ett larmtillstånd.

Motiveringen skulle möjligtvis ha varit någorlunda
plausibel, om hans fortsatta agerande stått i
samklang med den. Det han gör efter larmet från
JärfällaTaxi tyder nämligen inte på något större
intresse av att få en snabb bekräftelse från

brottsplatsen. Helin avhänder sig faktiskt de två
snabbaste kommunikationsvägarna till platsen:

(1) Om han hållit telefonlinjen till JärfällaTaxi
öppen, hade en direktkontakt med taxichauffören
som såg mordet hastigt kunnat etableras. Istället
stängde Helin linjen mycket kvickt; den var öppen
endast cirka 20 sekunder.

(2) Helin stängde också hastigt den ’öppna kanal’
som skapades när han gick ut med sitt
områdesanrop, trots att han visste att de två piketer
han beordrat befann sig mycket nära brottsplatsen.
De kunde antagas vara framme på mindre än en
halv minut. Men så länge ville inte Helin hålla
områdesanropet öppet utan stängde det snabbt, så
att piketpatrullen inte omedelbart kunde informera
SBC om vad som hänt när den kom fram till
korsningen Sveavägen-Tunnelgatan.

*



Så långt detta tämligen slumpvis valda
avsnitt av INUTI LABYRINTEN.

Tala om historiens vingslag: Helin dröjer
och dröjer med sitt larm. En minut, två
minuter, kanske fler minuter ändå. En
mördare försvinner. Det är svart dramatik,
fint dokumenterad av Kari och Pertti
Poutiainens lugna prosa.

Om Dalsgaard skriver juristkommissionen just
ingenting i sin rapport; nej, just det. Jag slår upp
och läser från de nötta bladen:

"Kommissarierna Dahlsgaard och Christiansson
/båda för säkerhets skull felstavade av
kommissionen/ kom till brottsplatsen. De frågade
Söderström om han behövde hjälp. Söderström
sade att han klarade sig. Man kom överens om att
Christiansson skulle åka till Sabbatsbergför att
för söka få vittnesuppgifter från Lisbeth Palme ”.

Det är det hela. Allt om Kungsträdgården och
Regeringsgatan och vittnet Lars och Dalsgaards
verkliga och påstådda radio- och piketkontakter
-allt är borttrollat.

Och hade jag inte själv slagits med kammarrätt och
regeringsrätt för att få ut kommissionens 3 (XX)
protokollsidor -ä9 000 kronor - hade vi
fortfarande inte haft något kött på hr Dalsgaards ben!

Och jag gör ytterligare en reflexion när jag här nere
i källarlugnet skriver ut dessa boksidor:

Varför ska det just vara två privatpersoner
Poutiainen som nio år efter mordet skriver vad som
i praktiken blir en vitbok? Varför har detta inte
kunnat göras för länge sen, av byråkrater eller
inlejda författare, med statsmedel i botten?

Så dumt frågat! Så dumt frågat, Sven Anér!

3/95:13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:25:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/palmenytt/1995/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free