- Project Runeberg -  Palme-nytt-boken / 1995 /
6

(1993-2001) Author: Sven Anér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 10

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6 PALME-nytt

Anér undrar:
Kan vi ses,

DN-chefen?

Det blir mycket DN i det här numret; jag
vill förklara varför. Det är helt enkelt så
att vad denna stora dagliga svenska tidning
skriver - eller inte skriver! - är avgörande
viktigt för svenska massmedia, svensk
debatt. Om Dagens Nyheter - som sker i
fallet Olof Palme • väljer att under långa
veckor och månader inte skriva en rad blir
publicister och läsare förstämda.

Jag har sagt det tidigare: det behövdes
bara att Dagens Nyheter öppnade
slussarna. Då blottades sanningen. Den
tilltron har jag till DNs stora makt.

Nu ber jag alltså chefredaktören Anders
Mellbourn om ett sammanträffande - jag
kanske får ett svar.

Anders Mellbourn - Jag anhåller om ett personligt
sammanträffande med dig.

Här en kort bakgrund. Jag lovar att inte låta
stingslig i överkant.

Det har länge känts egendomligt, Anders, att
ingen representant för Dagens Nyheter, ingen av de
tre chefredaktörerna, över huvud taget velat ta eller
ha kontakt med mig, och jag har sedan länge fått en
känsla av att DN önskar betrakta mig som en
ickeperson.

Artiklar som jag sänder in retumeras under
hänvisning till ”utrymmesbrist”, direkta brev till
preciserade personer inom tidningen besvaras
endast i absoluta undantagsfall, mina informationer
leder aldrig till reportageinsatser från Dagens
Nyheters sida, mina böcker recenseras sent och
styvmoderligt.

Varför? Kan det vara så att DN verkligen tror
att jag går genom livet som den komplette lögnaren?
Som en person som går upp klockan 8 varje
morgon och säger:- Nu ska jag ljuga ett par timmar
framför ordbehandlaren - är det verkligen DNs
attityd?

Jag kan försäkra dig, på heder och samvete (jag
arbetar faktiskt med dessa honnörsord) att jag
aldrig avsiktligt ljugit och att jag gjort mig skyldig
till osanningar endast i de fall dåjag, i missriktad
nit, valt att tro på myndigheters inkorrekta
uppgifter.

Ta DNs behandling av AFFÄREN CHAMONIX.
DNs anmälare avfärdade denna bok som total
lögn enbart av den anledningen att Mattias
Palme påstod att han flugit tillsammans med
Lidbom i Mitterrands tjänsteplan. Att Mattias Palme
därmed ändrade alla sina tidigare uttalanden i ämnet
noterades inte av DN. I stället avfärdades en

faktadokumentär. skriven av en rutinerad
professionell journalist, som grundfalsk, medan
den unge Mattias påstådenden utan DN-kontroll
förmodades vara sanna.

Det är ting av den här typen som jag önskar tala
med dig om. Som DN mycket väl vet - men aldrig
skrivit om - har ju sedan bokens utkomst hela den
märkliga sidoaffären med Lidboms påstådda
flygning till Angouléme tillkommit, en si doaffär
som pulvriserar alla Lidboms påståenden: UD
förnekar att Lidbom flugit till Ängouléme, medan
de ”flygdokument” som UD presenterar ger en
detaljerad skildring av denna flygning till
Angouléme! Är det dessa rent groteska förhållanden
som lett till att DN, i stället för att undersöka en
affär som Angouléme i botten, väljer att betrakta
mig som absurd?

Ett par ytterligare exempel (som jag informerat om
de senaste månaderna):

o Fallet Roland Åkesson, alltså polisinspektören
som påstår sig eftersöka Hans Holmér mordnatten
men som motbevisas av s e x polischefer i
landsorten, längs Holmérs påstådda färdväg till
Vasa-loppet;

o Fallet Quai d’Orsay, som nyligen inför ett stort
utländskt massmedium vägrat att bekräfta att
Lidbom skulle ha flugit i Mitterrands plan, samt

o Fallet Borlänge, där inte ens den absolut högste
befattningshavaren inom Scandic-koncemen, Sven
Söderberg i Ratos, lyckats med att få fram ett
besked från det honom underställda Scandic Hotel i
Borlänge att Holmér verkligen skulle ha övernattat
mordnatten.

Jag skulle nu sätta oerhört stort värde på, Anders
Mellbourn, att få sitta ner tillsammans med dig
-och de medarbetare du kan välja ut - för ett
ingående samtal om dessa frågor.

Det skulle bli ett samtal som finge stort värde: för
DN - hoppas jag - och sannerligen för mig själv,
som med förlov sagt börjat tröttna på att för alltid
förvisas till den abstrusa journalistikens undantag.

De stora utländska nyhetsmedia, med vilka jag
samarbetar, tar mina informationer på allvar. De
granskar dem och nagelfar dem. De finner att de är
korrekta och sanningsenliga. De presenterar dem
-är det inte precis så journalistik ska gå till?
Alternativet är att den journalist, som med viss
pretention framför påstått osanna uppgifter,
hängs ut i Dagens Nyheter. Men inte ens d e t har
ju inträffat i DN, inte sedan Maciej Zaremba lät
avrätta mig på DN Kultur. Det är bara tyst kring
Sven Anér. Jag får inte visa mig. Jag får inte visas.

But let bygones be bygones. Jag tänker inte komma
med någon stridsyxa till vårt sammanträffande.

Jag motser ditt svar.

Engagerad hälsning

Låt det gamla vara glömt, ja vi får se.
Mellbourns svar kommer jag att redovisa i
detta eller ett senare nummer av
PALME-nytt. SA.

10/95:6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:25:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/palmenytt/1995/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free