Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
PALME-nytt
PALME-nytt och den
högre diplomatin
Lidbom till
Palestina: en
slipsten dras
På PALME-nytts bord ligger 27 handlingar
som berör ”valet av chef för den
europeiska valenheten för de palestinska
valen”. Valet föll på Carl Lidbom, något
som väckt viss undran inom PALME-nytts
redaktion men som i övrigt kommenterats
mycket stillsamt i svensk press.
Det hela börjar med att det s k Coreper - en av EUs
paraplyorganisationer - den 22 juni beslutar att EU
ska tillsätta en överste kontrollant för de palestinska
valen denna vinter eller när de nu kan bli av.
Raskt hänger det diplomatiska Sverige, om
uttrycket tillåts, på låset. Om jag tolkar de
föreliggande handlingarna rätt så är det chefen för
den svenska EU-delegationen i Bryssel, Frank
Belfrage, som själv, strax efter midsommar,
kläcker idén att hans förutvarande
ambassadörskollegaCarl Lidbom väl vore som
klippt och skuren till detta fina och rimligen
välavlönadejobb.
Det är den 3 juli i år som de första dokumenten
böljar produceras, men någon tid dessförinnan har
tydligen, per telefon mellan Bryssel och UD i
Stockholm, överenskommits att Sverige snabbt ska
gå ut och föreslå namnet Lidbom.
Vem kom på idén? Lidbom själv?
Om initiativet är den svenska regeringens eller
Belfrages vet jag inte. Av papperen att döma
förefaller idén närmast härstamma från Belfrage,
men någonting säger PALME-nytt att idégivaren är
Lidbom själv. Så här skriver i alla fall Belfrage 3.7
till UD:
Enligt dagens 13.7/ tjh-samtal översänder jag
härmed utkast till det brev, med vilket jag avser
formellt anmäla Lidboms kandidatur till
chefstjänsten i EUs samordningsenhet för de
palestinska valen. Jag vore tacksam för klartecken
att skicka brevet, helst redan t isdag fm 4/7.
Som jag berättade per telefon uppstod idén när
coreper /se ovan/ godkände mandatet för
valsamordningsenheten. Jag talade därefter med
statsministern och utrikesministern under
Europeiska rådets möte i Cannes
-har Lidbom viskat ett ord i örat på denne Frank
Belfrage? Vilkens broder Erik Belfrage f ö åtföljde
Lidbom under dennes märkliga odysséer runt
Sydfrankrike omedelbart efter Palme mordet.
Och den fråga som omedelbart inställer sig är
förstås: varför hör enbart Sverige av sig? Och
varför hör Sverige av sig med Lidbom? All Lidbom
omedelbart accepteras på högsta (för tillfället
spanska) EU-nivå sammanhänger med att bara
Sverige hör av sig - men sen är det inte säkert att
PALME-nytt hittar rätt i den diplomatiska
labyrinten,
Först till kvarn får först mala - är det så? Är det
den snabbe Belfrage som ordnar sysslan åt
Sverige? Och avstår då alla andra EU-länder, av
artighet? Och kan EU-ledningen, också av artighet,
inte göra annat än att acceptera den föreslagne
Lidbom?
Ja, om detta vet jag alltså ingenting säkert. Men
jag kan ju få spekulera, nu sedan Lidbom fått sitt
uppdrag och börjat knapra till sig expenspengarför
att bl a flyga till London, som ju var ett så kärt
utflyktsmål under hans tid i Säpo-utredningen när
det begav sig. Och visst måste det väl ligga svensk
inrikespolitik i detta?
För ett år sedan avslöjade Westdeutscher
Rundfunk i Köln Lidboms märkliga Paris-alibi, och
sedan dess har bland annat ett sydeuropeiskt
etermedium visat stort intresse för hr Lidbom - så
hur kan Lidbom bäst räddas? Ett medlaruppdrag på
internationell politisk toppnivå - skulle det passa?
Leffler, alltid redo
Föga överraskande dyker Christian Leffler, Frank
Belfrages närmaste man i Bryssel, upp som
handläggare av denna utnämningsaffär.
Ni som läst AFFÄREN CHAMONIX minns att
det var Leffler - då, 1986, sekreterare vid
Parisambassaden - som påstod sig arrangera Lidboms
helt fiktiva flygning under mordnatten ner till
Geneve och Chamonix för att hämta hem Mattias
Palme.
Det var Leffler - beskriven som Lidboms specielle
gode vän - som sa sig under mordnatten ha kallat
ner Lidbom till den svenska Paris-ambassaden (från
ett ej närmare specificerat ”kalas”) och som sedan
påstod sig ringa till franska UD, till det franska
regeringskansliet och slutligen till det franska
presidentkansliet för att åt Lidbom ordna en
flygning till Geneve med presidentens Mystére 20
-och åt Ebbe Carlsson?
Nej, Ebbe Carlsson ser Leffler aldrig röken av,
och när sedan Leffler berättar för sin
kabinettssekreterare att Mattias Palme aldrig var
inblandad i denna hemgjorda alptripp utan i stället
flög direkt hem från Geneve till Arlanda, ja då finns
inte mycket kvar av hr Leffler och hans
Lidbom-flygning, i synnerhet inte sedan franska UD
kategoriskt förnekat densamma! Leffler snitsar även
till de berömda flygtackbreven till fyra franska
höjdare, men breven når självfallet aldrig sina
adressater; det skulle ha sett något ut.
Så det må förlåtas PALME-nytt om duon
Lidbom-Leffler knappast inger förtroende. Och
när ska den vita - eller rättare sagt svarta - boken
om hr Lidbom skrivas? Sven Anér
10/95:10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
