Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
framkommit - inte minst genom ett
TV-program - har visat att denna typ
av ammunition kan vara både
liemladdadeller "lieinomladdad
Knut Tore Nilscn t id vapensektionen
på kriminalpolilisenlralen i Oslo
ringde och var också konfunderad över
de uppgifter som lämnades i press och
TV om den först anträffade kulan.
.38 Special Winchester Metal
Piercing ISO grains...
R Kcnnington, chef för
vapenlaboratoriet vid Dade Counly,
Miami, som jag träffat vid mitt
USA-besök 1977, ringde och var
konfunderad över de uppgifter som
lämnats i amerikansk TV. Han kände
igen kulan som en .38 Special
Winchester Metal Piercing 150 grains
kula Jag meddelade honom att kulan
vägde 10,2 g, dvs 158 grains, som
innebar att den var en .357-kula. En
sådan kula är till utseendet lik
motsvarande kula i kaliber .38 Special.
Under måndagsförmiddagen
diskuterade jag med professor Kopp hur
uppgifter som lämnats till SKL skulle
vidarebefordras. Chefen för
rikskriminalen bedömdes vara mest
lämplig att kontakta, varför jag på
uppdrag av Kopp ringde Tommy
Lindström. Lindström bad att jag
skulle vända mig till polisens
samordnare, kommissarie Nils Linder
på våldsroleln vid Stockholms
polisdistrikt. Vid telefonsamtal med
Linder meddelade denne att han inte sett
kulmaterialel själv och att alla frågor
av teknisk art handlades av
kommissarie Vincent Lange, tekniska
avadelningcn.
Efter lunch sökte jag Lange för att
bl a ge honom de upplysningar som
SKL fått. Han var inte anträffbar men
ringde senare under dagen upp mig och
fick del av informationen. Lange sa sig
just då undersäka en grå beläggning på
den ena kulan - kula nr 2 hade nu också
anträffats. Då jag undrade om det kunde
vara kroppsvävnad sa Lange att han
skrapat bort litet material och nu
gjorde mikroskopundersökning.
Kanske en biolog kunde få
titta ?
Jag tyckte då att han skulle låta en
biolog titta närmare på detta. Lange
svarade "vi får väl se”. Under samtalets
gång nämnde jag inget om att kulorna
borde skickas till SKL lör
undersökning. Jag fick dock uppgift
PALME-nytt
om bomdala för kulorna som mätts vid
tekniska avdelningen till 5 höger, 2,8
mm. På min fråga om man på rotcln
kunnat binda de två kulorna till ett och
samma vapen sa Lange att man inte
haft lid i någon större utsträckning till
en sådan undersökning men att det
fanns "några öv erensstämmelser”.
Tisdagen den 4 mars.
Dagen började på samma sätt som
måndagen. I stort sett samma
tidningars journalister hörde av sig.
Expressen gjorde i sin upplaga en
vinkling om samarbelssvårighclcr
mellan SKL och tekniska av delningen
vid Stockholmspolisen vilket i sin tur
föranledde mån ga andra journalister att
insinuera om detta. Ett antal intervjuer
gjordes för radio och TV, bl a
Associated Press, BBC i London,
Östnytt, Radio Östergötland och Radio
Skaraborg. Som ett bevis på dåligt
omdöme kan nämnas att en journalist
ringde kl 02.30 natten mellan tisdag
och onsdag och ville ha en banal
uppgift om ett v apen som under
samtalets gång visade sig vara ett
jaktvapen - en drilling - som över
huvud taget inte kunde ha något med
mordet att göra.
Onsdagen den 5 mars.
Det varen förhållandevis lugn
förmiddag. Endast några kvällstidningar
samt TV hörde av sig. Något material
hade ännu inte kommit in till SKL för
undersökning.
Kulor på väg med kurir!
Strax före kl 12 ringde Vincent Lange
och meddelade att kulorna var på väg
till SKL med kurir. Han ville veta när
vi blir färdiga med undersökningen
eftersom han ska ha dem med sig till
BKA och FBI (alltså de västtyska och
amerikanska kriminaltekniska
laboralorierna, reds anm) påfredag
förmiddag. Kuri ren anlände kl 15 och
kulorna lämnades till foto för
färgfotografering. Därefter gjordes
bom- och räffelmätningar, varvid kunde
konstateras att de uppgifter som
lämnats från Stockholm på måndagen
inte var korckta beträffande bombredd.
Bombredden mättes till ca 2,5 mm och
inte som uppgetts 2,8 mm. Efter
tvättning av de två kulorna påbörjades
jämförande undersökning av dem.
Under dagen kontaktade jag även Bill
Woodin, vapensakkunnig i Tucson,
USA, samt Evan Hodge och William
Albrecht, vapenavdelningen FBI, för
att diskutera frågan om tänkbara
11/95:10
vapentyper, ammunitionens ålder etc.
Så vilt jag nu kommer ihåg bedömde
man all del miste röra sig om vapen i
kaliber .357 Magnum då
ammunitionen med kula som väger
158 grains endast tillverkats i kaliber
.357 Magnum. Någon tillverkning av
ammunitionstypen förekom inte
längre. Som tänkbara vapen nämndes
Smith & Wcsson och Ruger.
VJ. kommentar: Fabrikslillverkad
ammunition i kaliber .38 Special med
158 grains Metal Piercing kula synes
lut förekommit, trots flera påståenden i
motsatt riktning. En händig hemladdare
kan tillverka en sådan fxilron. Han kan
också ladda ner en magnumpatron s<5
att smällen inte blir så öronbedövande.
Effekten blir givetvis mindre men
räcker nog till för att fälla en
statsminister utan kroppsskydd.
Torsdagen den 6 mars.
Några tidningar ringde redan på
morgonen och frågade hur det gick med
undersökningen av kulorna. Vad svarar
man egentligen på detta annat än att det
naturligtvis inte går alls om man ska
sitta och svara i telefon.
Bråttom till Wiesbaden!
Vincent Lange meddelade att han ska
åka till BKA (Bundeskriminalamt) i
Wiesbaden redan 17.15 i dag och måste
alltså ha kulorna redan kl 16. Vi gjorde
avgjutningar och blyavdrag av kuloma
och skickade tillbaka dem till
Stockholm kl 12 med kurir.
Allmänheten böljade visa sitt
intresse för tänkbara vapentyper och för
den kanske något speciella
ammunitionstypen.
Kassören i en pistolskytleförening i
Småland ringde och bad oss inte
glömma bort kaliber .38 Special. Han
trodde att det var möjligt att köpa kulor
av aktuellt slag separat för
hemladdning och nämnde här fabrikaten
Homaday, Speer och Sierra. Jag lovade
att kontrollera detta men nämnde också
att det så vitt vi kände till inte förekom
sådana kulor i 158 grains.
Lars Aldén, Stockholm, som sysslar
med vapenhistorisk forskning, ville
framföra att man inte skulle glömma
bort derringers när det gäller tänkbara
vapen. Han ansåg det ligga nära till
hands eftersom endast två skott
avlossats. Han ville också meddela att
en del derringers tillverkats i Italien,
Spanien och Främre Orienten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
