Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PALME-nytt
”Hustrun ser
mannen,
inget annat”
Borgnäs: Har finns ingenting om
ansiktet på mördaren eller om hans
blick, en detalj som sen kom alt bli så
viktig.
Blicken dyker upp lörst tre veckor
senare, i ellt samtal med Hans Holmér.
"Gärningsmannen har stirrande blick,
ljus blick. Kindknotorna är liksom
"bulliga”. Han har vit överläpp”
Gudjonsson: Jag blir undrande när nya
uppgifter av detta slag dyker upp.
Borgnäs: Varför?
Gudjonsson: Därför att man måste
fråga sig varför signalementet växer på
delta sätt. Det normala borde vara alt
signalementet blir sämre.
- Jag vet ju vad jag bär for
minnesbilder
Lisbeth Palme i Örebro-programmet:
Men får jag fråga dig om en sak som
handlar om misstron. När en
vitlncspsykolog forstiker visa alt din
bild av mördaren kan vara fel - vad
tänker du då?
Lisbeth Palme: Ja, jag vet ju vad jag
bär för minnesbilder, och del förändrar
ju inte min hållning, självklart. Jag
bärs j u av det som jag har vari l med
om, och det är det jag har redogjort för.
Gudjonsson. Minnet kan vara helt fel.
Ett inbillat minne, eller ett minne
som har påverkats, l ex sedan
vederbörande har talat med andra
människor eller verkligen ansträngt sig
för all minnas därför att detta känns så
v iktigt för att mördaren ska kunna
gripas.
Borgnäs: Men trots delta kan hon själv
vara fullständigt övertygad om att hon
minns rätt?
Gudjonsson: Ja, en person kan vara
fullständigt övertygad att minnesbilden
Ur korrekt
Bresky: Kan Lisbeth Palme ha blandat
ihop olika personer vid mordplatsen?
Hon säger från början all mördaren bar
en blå, bullig täckjacka Men vad säger
de andra vittnena om hans klädsel?
Borgnäs: 15 av de 19 v ittnena säger att
han bar en mörk knä- eller vadlång
rock eller kappa Rera säger alt den
v nr öppen och lladdradc. T re talar om
en mörk jacka, en säger brun
skinnjacka.
Bresky: Bara Lisbeth Palme talar om
en "bullig” täckjacka som gick en bit
nedanför midjan. Just en sådan jacka
bar v ittnet som stod alldeles bakom.
Kanske förväxlade hon del uppskrämda
vi linet med mördaren?
Borgnäs: I mars 1988 arangerade
Pnlmc-ulrcdama ett hypnoslörhör med
det här vittnet. Han gick nu in i djup
hypnos och återupplevde händelsen:
... Kan du se tydligt mannen på gatan?
Ncj...(.vwJr/ all nppfalla)
Gudjonsson: Vad man borde ha v äntat
sig är att om en kvinna är tillsammans
med sin man och mannen blir skjuten i
hennes egen åsyn så är del mycket
troligt att hustrun skulle koncentrera
sig nästan uteslutande på sin man och
all hennes minne av vad som händer i
övrigt inte blir tydligt.
Bresky: Alla mordplalsv ittnen har
deltagit i en rekonstruktion på platsen
där polisen försökt få fram vad som
skedde - alla ulom Lisbeth Palme.
Gcberlh: Delta skulle ha skett
omedelbart, så fort brottsplatsen röjts
av. Och så skulle denna person ha fått
komma tillbaka, till samma plats och
spela upp för oss, med användande av
polispersonal, så att vi kunde se vad
som verkligen Itände. Det är mycket
viktigt.
Borgnäs: Det skulle vara värdefullt
både för utredningen oeh för vittnet
själv?
Geberlh: Visst - det är därför vi lar upp
brottsplatsen på video. Sedan kan
vittnena peka ut exakt var de stod och
v ad de gjorde. Och hur del hände.
Bresky: Kanske borde polis och
åklagare tydligare ha förklarat för
Lisbeth Palme, under veckorna efter
mordet, hur viktigt det var att
genomföra en rekonstruktion med
henne, något som är rutin vid
mordutredningar.
Borgnäs: Också i andra avseenden under
utredningens gång har Lisbeth Palme
ställt krav som polisen accepterat, t ex
att lorhören med henne inte fick
bandas. Själv har hon angclt som skäl
till de här kraven att hon var rädd lör
att uppgifter hon gav skulle läcka ut
till media.
Bresky: Följden av alt polisen inte
förmådde Lisbeth Palme att medverka
v id en rekonstruktion på mordplatsen
är alt hon aldrig på plats har visat hur
hon och Olof Palme eiek och hur hon
17
uppfattade situationen under de där
sekunderna när attentatet skedde.
Borgnäs: Mordplalsvitlncnas berättelse
v isar alt mordet kan ha gått till så här:
När det törsta dexlande skottet avlossas
vänder sig Lisbeth Palme om oeh ser
maken lälla till marken. Del andra
skottet av lossas, del som stryker henne
längs ry ggen. Hon förstår ännu inte
v ad som har hänt. Hon böjer sig över
den lällnc maken, æh mördaren vänder
inåt gränden. Hon ser upp - och tittar
på vittnet som står bakom. När hon
sedan ser mördaren är han på väg in på
Tunnelgatan.
Bresky: Vem var han? Var han en
ensam galning? Eller var han del i en
konspiration? 1 en liten grupp som
bestämt sig för alt rädda Sverige från
Olof Palme?
MeCrary: Vi har också sett på mord i
andra länder och funnit två kategorier.
Den första innebär helt enkelt att vinna
rå makt, en kupp mot vem som än
sitter v id makten så att de kan v inna
makten. Den andra kategorin har med
nationalism all göra: de gör det för att
rädda landet, inte nödvändigtvis i en
önskan alt nå politisk makt utan lör att
rädda landet
Och jag tror att ett sådant exempel
var mordet på Rabin.
Thage G Peterson: Del har ju gått nu
lio år sedan Olof Palme mördades. Det
är ju klart att det var en oerhört
dramatisk händelse lör mig som
människa. Därför att jag stod honom
så nära, som vän æh medarbetare. Och
jag har ju funderat under senare tiden,
om inte dagligen så ständigt, vad det
kunde finnas för motiv för mordet. Och
del är klart alt jag kan inte bortse iftån
att del var en hätsk stämning, det var
en oförsonlig stämning emot Olof
Palme under månaderna lörc det var
planerat att han skulle åka till
Sovjetunionen.
Engqvist: Del var ingen tvekan om att
det var han som satte sin prägel på
debatten. Det var på något sätt hans
dagordning som gällde i all
utrikespolitik. Det länns starka krafter
alt la ifrån honom den rollen. Och då
blev kampanjen hätsk, med påståenden
om landsförräderi, att han i själva
verket var någon sorts spion, att han
var köpt av KGB och vad det nu var för
någonting: vi skulle alltså i ledningen
för del här landet ha en person som i
själva verket var spion för en av de
stora militärmakterna...
Tvä skon hörs.
Översättning, res för hörfel: Sven
Anér.
2/96:17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
