Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
”D kan inte
ha mördat;
var i tjänst”
tjänst vid tillfället och att i övrigt
inget framkommit om honom som är
av betydelse för utredningen”.
Kommissionen går igenom
handlingarna och läser D är nazist æh
känd Palme-halare. Han umgås med
andra nazistiska polismän och beordrar
en värnpliktig att förstöra en
Palme-affisch.
Sven Ane’r måste gå in och fråga:
vad är det för en värnpliktig som blivit
beordrad att förstöra en Palme-affisch?
En propagandaafjiscli för Palme? Eller
en hataffisch? Den här uppgiften är ny
för mig.
Kan det helt enkelt vara så här:
Innehåller redan del föreliggande
polisundersökningsmaterialet
tillräckligt mycket för att hela saken
ska stinka och för att en kommission
med huvudet på skaft redan ur
polisförhören borde kunna se vad som
är löst? Är poliser redan
komprometterade, på pränt? Fast bara
herrar som Marjasin och Kjellsson får
läsa? Och kanske t ex Axberger inte fä
läsa?
Nu börjar del kännas så här: Öppna
en stor lokal där alla doktmient
finns tillgängliga! Så får vi,
allmänheten, själva ta reda på lutr det
förhåller sig! Varför denna ideliga
sekretess? Varför detma halvsekreless
som sakta filtreras genom ohederliga
kommissionsfunktionärer?
Jag skulle vilja gå så långt som att
säga att det inte ens är riktigt bra att
endast Alcalå har tillgång till detta
material, ovisst i vilken utsträckning.
Berättar ens Alcald allt vad han vet?
Men del där kan låta som sura
rönnbär. Vidare i denrn spännande text,
signerad Alcalå:
Han var en av de polismän som kom
först till mordplatsen. Han sprang efter
mördaren, men kom inte så långt. D
förklarar sin orkeslöshet och sitt
illamående med att han drack en
cocacola strax innan han kom till
mordplatsen.
Kommissionens sekreterare ser de
här uppgifterna men reagerar inte. Han
konstaterar lakoniskt: ”Eftersom D
tjänstgjorde under mordnatten kan han i
vart fall inte vara gärningsmannen. I
övrigt har ej framkommit något som
PALME-nytt
ger anledning göra ytterligare
utredning.” Det är allt.
Sven Ane’r igen. Och dags att ta sig för
pannan. Är detta ett skämt? En
polisman som är i tjänst och dessutom
befinner sig just invid brottsplatsen
skulle inte kunna vara mördaren
eftersom han just är i tjänst? För alt
hitta en polisman som skulle kunna
vara mördaren måste vi alltså leta bland
dem som garanterat inte varit i
tjänst strax före midnatt den 28 februari
1986 - är det så denne hr Kjellsson
menar? På fullt allvar?
Och det är lätt att gå vidare och
fråga: värjor har ingen
kommittéledamot omedelbart, sedan
han eller hon fått läsa Kjell ssons
kusliga pekoral, travat upp till Laila
Freivalds och bett att få lämna denna
marjasinska anstaltsverksamliet?
De ledamöter som nu övervintrar är
genom sin totala overksamlun under
nära två år djupt belastade. Moraliskt,
mänskligt, formellt, juridiskt
belastade. Förslår du inte del, Laila
Freivalds? En samling nickedockor,
Ahlenius och Axberger
förhoppningsvis undantagna - förstår
du inte det, Laila Freivalds?
Kjellsson hade du i ditt juridiska
fögderi - hur kunde du gräva så djupt
att du hittade honom? Eller var det en
från början solkad du ville ha?
Palmeutredama dröjer sju år med att
förhöra de polismän som mordkvällen
besöker den nazistiska polisinspektör
och vapenhandlare som bor på den gata
som Palmes mördare passerade under
sin flykt från mordplatsen.
Här får vi vara lite försiktiga.
Vapenhandlaren "bodde " inte på den här
platsen nära mordet, utan disponerade
en lokal, tillsamtnans med en
vapenluuidlarkollega. Vapenhandlaren
bodde på Söder. Och om Palmes
mördare verkligen passerade förbi här,
under sin flykt, är ovisst eller rättare
sagt okänt.
Hans Holmér, som ofta brukar
presentera sig som ett sanningsvittne,
konstaterar i sin bok "Olof Palme är
skjuten!", sidan 52, att "jag bor i en
lya längs mördarens förmodade
flyktväg". Men Holmér bodde vid
Brunnsgatan, inte vid David Bagares
gata där vapenhandlama hade sitt
kontor. Säger Holmér att Brunnsgatan.
en tvärgata längre ner än David Bagares
gata, är flyktvägen - ja, dä vet han
nog att Brunnsgatan är flyktvägen!
UTREDARNA LÅTER ett tips
från en välinformerad polisinspektör
samla damm i sju år innan de alls
kontrollerar uppgifterna Utredarna
struntar under fyra fem upp till sex år i
att utreda ett tiotal anmälningar som
sedan visar sig vara av intresse för
förundersökningen. Komissionen ser
dessa brister men har nästan alltid ett
förlåtande ord. I fallet med den
nazistiske vapenhandlaren heter det till
exempel att förhören med besökarna i
och för sig har ”skett väldigt sent”,
men att "det å andra sidan verkar som
att det inte funnits några bärande skäl
för förhören”. 1 de flesta fall använder
kommissionen standardformulering:
”Sedan kontroll av tipset sent omsider
gjorts saknas skäl för ytterligare
utredningsåtgärder”.
Nej. inte "kommissionen”, väl? Del
här är ju sekretariatets och möjligen
den sparkade ordförandens förslag till
skrivningar, och vi får väl ändå i
fridens namn hoppas att detta dravel
inte skulle bli kommissionens
slutgiltiga text? Fast osvuret är bäst,
åtminstone innan vi fått se något klart
avståndstagande från exempelvis la
Winherg och fru Mårtensson, tysta
som små möss medan de stora råttorna
dansat på bordeL
Ibland, när det är uppenbart att
mordutredama gjort missar så grova att
varje ursäkt skulle te sig pinsam,
trasslar kommissionen i stället in sig i
sannolikhetskalkyler som skymmer
utredarnas ansvar. Så här kan det låta:
”Även om H inte har något vattentätt
alibi för mordtillfället är det med
hänsyn till omständigheterna kring
mordet inte troligt att han haft någon
delaktighet Han förefaller ju ha varit i
sin lägenhet när makarna Palme begav
sig till biografen”.
Inte troligt, säger kommissionen.
Kanske det. Men det är inte alls
kommissionens uppgift att värdera vad
som är troligt eller ej. Kommissionen
skall granska polisens och åklagarnas
arbete, bedöma om de har tagit sin
uppgift på allvar, om utredningen
bedrivits förutsättningslöst och utan
sidoblickar. Har polisen - som i det
nyss nämnda fallet - dröjt sex år med
ett viktigt förhör, så skall
kommissionen säga ifrån. Och har en
polisintendent kort före mordet skissat
en hemlig forsvarsplan som utgår från
det fiktiva scenariot att Sveriges
statsminister skulle mördas, borde
kommissionen inte nöja sig med att
skriva att tipset om planen förvisso ger
”en litet otäck känsla” men alt ingen
7/96:9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
