Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PALME-nytt
Kände du
inget
jävs-bekymmer?
Det sa jag fö också till Expressen somför tiågot år
sedan ringde och frågade mig om detta. Jag vill
minnas att jag också skrev en kort förfrågan om det
till dödsboutredaren. Men jag fick aldrig något
svar.
På detta fax svarar jag samma dag, 5.10:
Jan Mosander: Ditt svar är. som du själv insett,
ytterst ofullständigt. Mina frågor 4, 5 och 6 berör
du inte alls: var du nära god vän till Ebbe, kände du
inget jävsbekymmer, och var det Ebbe-vännen Jan
Mosander som pr sökte massakrera bl a mig i
sändningen 7.3.92? Var god svara! SvenAnér
På mitt fax kommer handskrivet, faxat svar,
fortfarande samma dag, 5.10:
Berlin 9610 05 Sven!
Jag är journalist. Det skulle aldrig falla mig in att
diskutera offentligt varför jag åker till Cypern - eller
inte, eller om jag känt eller har träffat x ller y - eller
inte - om jag inte själv anser det vara relevant.
Har Du hört tals om källproblematiken? Vad
håller Du på med? Din oförskämdhet gör att jag
härmed avslutar meningsutbytet för min del.
Mvh Jan
Påföljande dag, 6.10, skriver jag till ordföranden i
styrelsen för Sveriges Radio. Det är ett långt brev,
och jag återger hela brevet, eftersom det speglar
mitt journalistiska credo: öppenhet, korrekthet,
fullständighet! Jag skriver för att freda min person
och min heder, i en konflikt med Jan Mosander,
vilken till synes har alla trumf på hand: betrodd
radioman, sittande på sin tron, skyhögt över en
obetydlig liten övervintrad frilansjournalist.
”Jag är journalist” är det förmodat dräpande
argument Jan Mosander tar till.
Ja, vad är du för journalist egentligen, Jan
Mosander? Och jag understryken denna affär hade
aldrig blivit någon affär om Mosander valt att
snabbt och trovärdigt svara på mina frågor. Men det
har han inte gjort.
”Angelägen om en snabb reaktion!”
Jan Mosander för info, utan bilagor.
6.10.1996.
Till ordföranden i Styrelsen för Sveriges Radio
Olle Wästberg /se not i slutet av brevet/.
Jag sänder dig det material, som hittills har uppstått
rörande Mosander/Ebbe Carlsson/Anér, och jag är
alltså oerhört angelägen om en snabb reaktion.
Jag börjar med det aktuella Mosander-avsnittet i
den raskt berömda utfrågningen av journalister och
enskilda utredare som Ekot arrangerade i en
direktsändning den 1 mars 1992.
Jag beskriver denna tämligen mardrömsliknande
sändning på sidorna 74-81 i min bok AFFÄREN
BORLÄNGE, vilken bifogas. (Denna bok, som
utkom i fjol, säljs rätt bra, och någon som helst
påstötning om att någon enda av mina uppgifter
skulle vara felaktig har jag inte fått.)
Jag går direkt på Mosander som, tillsammans
med bl a Fichtelius och Borgström samt just de
poliser och åklagare soni skulle utfrågas, satt på ett
förnämt avskilt podium, med ständigt öppna
mikrofoner, medan vi journalister och liknande
misstänkta figurer satt nere på golvet, utan tillgång
till öppna mikrofoner.
/Ur Ekots direktsändning 1.3.92/
Mosander: Nu är det så, Sven, att du är inte den
enda journalisten som har försökt utreda den här
hotellnatten i Borlänge. Vi har bl a en tidigare
Ekomedarbetare som har utrett det. Du sätter ord i
munnen på folk på Scandic Hotel som inte stämmer
enligt våra journalistiska granskningar av det hela.
Receptionschefen, nämnde du, påstår fortfarande
att det är si och så. Den kvinna som befann sig i
receptionen på morgonen, hon har, via andra källor
som vi har, gett andra uppgifter; det är alltså inte så
hundraprocentigt säkert det du påstår. Det finns
andra journalister som vi också litar på som har
försökt utreda detta för oss, ställt frågor, varit inne
och tittat, och du är alltså inte... du kommer ut med
påståenden, och då är det också rimligt att du har
något slags grund för dom, tycker man,
journalistiskt, när du slänger ut dom här två tre
gånger i veckan...
Anér: Räcker det inte att som grund ha ett
odementerat yttrande i den stora lokaltidningen
Dala-Demokraten - är inte det en ganska bra grund?
Den är aldrig dementerad.
Det är nu här Mosander går in, /fortsätter jag brevet
till Sveriges Radios styrelseordförande/ med ett
över minuten långt inlägg i Anér-affären, med dov
finlandssvensk stämma, av Ragnaröks-karaktär.
Jag gjorde ett par reflexioner under sändning, och
jag kompletterar dem nu med utskriften framför
mig:
1 Varför är han så arg? Jag har gjort ett klart
påstående, nämligen att Holmér inte tillbringade
mordnatten på Scandic Hotel i Borlänge eftersom
receptionschefen vid detta hotell, bl a i stor artikel i
Dala-Demokraten, försäkrar att Holmér inte
tillbringade mordnatten på Scandic Hotel i Borlänge
- ska jag skällas ut för detta? Tydligen.
2 Varför är hans inlägg inte bara ilsket men
samtidigt så kemiskt fritt från struktur, konkretion,
hållbart resonemang?
o Vilken tidigare Eko-medarbetare?
o Vilka journalistiska granskningar?
o Receptionschefen ”påstår”, medan
9/96:8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
