- Project Runeberg -  Palme-nytt-boken / 1997 /
11

(1993-2001) Author: Sven Anér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PALME-nytt

Sydafrika
och Bofors
styrdes
undan

anmärkningsvärt.

Jag kan inte utan vidare säga att
Palme sköts för att han var den han
var. Men del är åtminstone min
hypotes. Och man har gjort allt för alt
inte närma sig detta.

Till detta hör att man inte har gått in
på vad Palme ägnade sig åt under
veckorna före mordet, man har inte gått
in på de speciella konflikter med Palme
som olika speciella grupper hade med
Palme under tiden före mordet. Det har
ju sipprat fram, långt i efterhand. Nu
finns det plötsligt t ex om
Sydafrikaspåretoch i Dagens Nyheter
den 19 januari om Bofors och Indien.
Men det är sådana saker som dom har
hållit på med i elva år och stvrt undan
ifrån utredningen, trots att detta ju kan
utgöra uppenbara infallsvinklar förden
som försöker utreda mordet.

Den politiska bilden skulle
förändras

Vad jag försöker gissa, när jag ser på
detta tredje scenario, det är att Palme
blev mördad av personer som räknade
med att förändra den svenska politiska
bilden genom alt skjuta personen
Palme.

SA: Och politikern Palme?

GW: Ja. Och som därför noga
arrangerade det mordet Har man med
detta i bilden, då räknar man med att de
som utförde mordet, eller de som
organiserade mordet, hade inflytande,
hade möjligheter att planera mordet och
till och med hade möjlighet att påverka
hur Palme själv skulle röra sig.

Därför att i alla andra
mordutredningar skulle utredarna
givetvis ha frågat sig om mordoffret
möjligtvis blev lockad till
brottsplatsen av mördaren.

SA: Del har ju väldigt många
enskilda utredare frågat sig, men
myndigheterna har som sagt inte ställt
den frågan.

GW: Nej. Och där finns då en
skrämmande indiciekedja som pekar på
alt det var så det gick till. Att Palme
helt enkelt hade möte inbokat med

mördaren. Del är det enklaste sättet om
man ska föreställa sig exempelvis
varför mordet begicks just där, varför
Palme inte hade några livvakter. Också
förekomsten av alla dessa övervakande
män med walkie-talkies, där ju
spaningslcdningen länge häv dat att
dom kan inte existera eftersom ingen
sådan observation gjorts norr om bion
och eftersom mördaren inte kunde ha
vetat att Palme skulle gå hem.

Allt bygger på ”eftersom dom inte
kunde ha vetat”. Och om del var så
-det här får ju en kuslig aktualitet när vi
tänker på sådana frågor som
Indienordem exempelvis. Där det fanns
krafter som var oroliga för att Palme
skulle ha kunnat förhindra
utbetalningarna till mellanhänderna,
och delta är ju inte små summor vi
talar om, det var ju många många
miljoner som det handlade om. De som
varit oroliga kunde ha haft anledning
alt se till att Palme fick en möjlighet
att möta någon person på stan den
kvällen.

Flera grupper, en tanke?

SA: Tänker du också ungefär som så
att det kan ha varit ett önskemål från
en flertal grupper som har konvergerat
här och liksom samproduceral detta
mord?

GW: Ja, önskemålen har säkerligen
konvergerat i den meningen - det är jag
övertygad om - att det var ganska
många som drog en lättnadens suck den
första mars 1986. Men det är
naturligtvis inte samma sak som att
alla dessa grupper samordnade sina
ansträngningar. Jag föreställer mig i
stället att det kanske var en någorlunda
avgränsad grupp som var ansvarig.

Men vilken denna grupp skulle vara?
Del existerar ju en rad alternativ för
sådana grupper som skulle kunna ligga
bakom. Mot bakgrund av de
skrämmande indiciekedjorna. Men
skulle jag gissa, skulle den övriga
delen av boken förlora i värde om jag
gav obestyrkta eller felaktiga uppgifter.
Så jag har försökt att hålla igen där.

SA: Däremot gissar du då inte då det
gäller Ingvar Carlsson? Där går du ut
hårdare än jag har trott att du skulle
göra under de år vi ju faktiskt har
diskuterat det här. Där svävar du inte på
målet, och det tycker jag är mycket
intressant. Får jag fråga dig: har du
inför den här boken haft samtal med
Ingvar Carlsson?

GW: Nej. Jag har byggt på det enda
som jag tycker är relevant att bygga på
när del gäller hans ståndpunkt, och det

är hans entydiga officiella uttalanden
om hans roll i varje steg av
utredningen. Jag diskuterar inte hans
roll i några andra frågor än dem han
själv har yttrat sig om. Och jag
bedömde det som att när det gäller
statsministrar, och de har yttrat sig
officiellt, då är det ingen idé att fråga
en gång till.

Jag har pratat med ganska många
centrala personer, men jag avstod att
ställa frågor till Ingvar Carlsson.
Alternativet skulle ha varit att jag
skulle ha dragit alla omständightema
för honom om varför jag tror att han
ljuger, men del är ingen utfrågning
man kan ha innan boken är skriven;
den måste komma ut först. Så att de
frågorna kommer han efter hand alt få
svara på, hoppas jag.

SA: Jag har ju i det här numret
också tagit upp Dagens Nyheter och en
nazistisk bakgrund hos en av Dagens
Nyheters chefredaktörer, Sven-Erik
Larsson. Kommer du mycket in på
press, massmedia, deras roller?

GW: Jag har väl försökt att inte
utöka antalet personer som jag
kommer att råka i luven på genom att
klanka på alla journalister som har
skrivit osakliga eller dåliga artiklar om
Palme-utredningen, för det är
naturligtvis en lång rad jag hade kunnat
ta upp. Men det har inte varit min
point.

SA: Jag menar även medierna som
sådana.

DN och den skamlösa
Åsheden-episoden

GW: Ja, OK. Nej, jag tar naturligtvis
upp den här skamlösa
Åsheden-episoden; den är ju oundviklig. Men
där lar jag framför allt upp hur Holmér
lyckades tämja massmedia.

SA: För mig är det mycket
intressant att du nämner
Åsheden-episoden, därför att det är ju den som
jag har drivit kanske hårdast av alla, av
det som hittills är publicerat. Och det
skulle vara intressant att veta om du
kan berätta vad det är som du ser som
det värsta i Åsheden episoden?

GW: Det är att Holmér lyckades
etablera ett hemligt avtal med
chefredaktören för Sveriges mest
ansedda tidning, vilket innebar att han
gav tidningen ett material som bara
skulle få publiceras i den form han
önskade och om han gav klartecken.
Och del innebar att DN-ledningen ju
därmed fick ett starkt skäl att hindra
sina vanliga dagliga reportrar från
negativa skriverier om Holmér. Del var

1/97:11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:26:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/palmenytt/1997/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free