Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En storm på hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
järnkolossen vräktes hit och dit som ett nötskal i en gungande
rörelse försatt vattenbalja, och många saltemortaler fingo de dansande
paren göra. Ibland kunde en tre à fyra par i taget ramla
omkull, när båten gjorde en stark öfverhalning. Men hvad gjorde
det? Det var roligt ändå; glädjen afspeglade sig på allas anleten.
Huru länge balen den kvällen kommit att fortgå, är ej
godt att veta, om ej en händelse inträffat, som i en hast gjorde
slut på hela tillställningen. En väldig sjö kom och satte vårt
flytande hotell med dess balsal i sådan svajning, att en 3 à 4
par på en gång kastades öfver ända mot den bänk, där »orkestern»
var placerad. Musikanterna följde med på kuppen
och alla de ikullstjälpta hade ett förfärligt besvär att komma
upp på benen igen. Men... O ve! en fiol krossades alldeles
och piglocken sprucko! Så var det slut med dansen för den
kvällen!
Dagen efter togs dock skadan igen; då hade vi åter herrligt
väder. Visserligen gingo höga dödsjöar och Cymric rullade
hårdt, men solen sken och glädjen lyste på allas anleten. Gårdagens
svåra oväder var snart glömt, men för hvarje mörk punkt
borta i horisonten begynte ansigtena bli allvarliga, vi hade ju fått
ett begrepp om, huru fort en förändring kunde ske i väderleken
och att Oceanen kunde vara svår, när den vredgades. Och
jag? Ja, uppriktigt skall jag säga, att jag är glad öfver att
ha fått vara med en gång under en storm på ett världshaf och
se det i all sin majestätiska storhet, men jag vill tillstå, att jag
äfven fått nog. Jag vill ej gerna åter upplefva de timmar en
gång till, som jag upplefde på Atlanten eftermiddagen den 13
September 1900.
Ja, om man vore säker på, att allting hölle och intet komme
i olag, så..., men se det kan man vid sådana tillfällen aldrig
vara säker på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
