Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Swift & Co:is slagteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upphänges i torkrummet, åtgår ej mera än 39 minuter. Från
torkummet, där kroppen hänger i 48 timmar, föres den till kylhuset,
där den åter upphänges i regeln ett par, högst 14 dagar
för att sedan utskeppas. I hvarje kylhus fins rum för 3,000
sidor, således 1,500 djurkroppar. I den afdelning, jag besåg,
voro 200 man anstälda; det var om hvarje oxe 20 man, af hvilka
hvar och en hade sitt speciella arbete. Det finns ej någon del
af oxen, som ej användes till något ändamål, allt tages vara på,
t. o. m. det lefrade blodet uppsopas och användes. När jag
aflägsnade mig från denna hemska plats, där dagligen utgjutes
mera blod, än som flutit på det största slagfält, hvarom historien
har att förtälja, och jag lät blicken glida omkring i kättarne,
där oxarne flegmatiskt stodo och tuggade dref, kunde jag ej
hålla tillbaka en suck, när jag tänkte på, hvad som kanhända
inom en timma väntade dessa djur, som under hela sitt lif äro
människan till gagn, men hvilka man i erkänsla och tack
brutalt mördar. Den vilde kannibalen uppäter sina fiender, som
gjort honom skada, men vi civiliserade människor äta upp våra
bästa vänner. Om djuren kunde meddela sig med oss, hvilken
protest skulle de då icke afgifva mot den behandling och den
belöning, människan bereder dem! Man känner sig skamsen och
svarslös, när den tanken tränger sig fram: Skapelsens herre är
då en eländig kannibal, när allt kommer omkring. Blott för
att få tillfredsställa sin kannibalism dödar man dessa kloka djur,
ehuru man i själfva verket kanske kunde lefva lika godt på växtrikets
alster.»
Bäst jag gick i dessa tankar, såg jag »Judas» komma
spatserande i spetsen för en hel flock kor och oxar, stolt som en
härförare, lurande sina kamrater in i gångarne, som hastigt förde
dem till döden. Du får väl förr eller senare din lön, »Judas»,
tänkte jag; när »moren gjort sin plikt», så glömmer man nog
en vacker dag att öppna dörren för dig, och du får göra närmare
bekantskap med den där mannen med yxan, som står
innanför dörren där borta och snart skall expediera dem, som
du nu lockar efter dig....
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
