Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Familjen, äktenskapet och sedligheten i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lönernas sänkning, arbetstillfällenas osäkerhet, på samma gång
de flesta beröfvas all möjlighet att blifva hvad man kallar »sin
egen». Därför bli de män allt fler, som ej ha råd att gifta sig,
och de gifta allt fler, som ej ha råd att ha barn. Såväl gifta
som ogifta måste vara lättrörliga, d. v. s. de måste alltid vara
färdiga att flytta till en annan ort för att kunna få arbete.
Under sådana förhållanden är en stor familj ett ohjälpligt
hinder. – I följd häraf undergår också hela samhällets struktur,
lefnadssätt och moral en, för den tanklöse omärkbar, men för
iakttagaren häpnadsväckande snabb förändring. De små
själfständiga hemmen ha en tendens att försvinna, medan deras
antal, som bo på hotell och i hyrda möblerade rum är i tillväxt.
I förhyrda våningar allt fler och fler nödvändighetsartiklar väggfasta.
Tunga möbler äro opopulära. Pianon säljas med
svårighet af denna anledning, och inom kort skall det bli vanligt att
hyra dem med våningarne, såsom det redan nu är fallet med
kokspislar och kaminer. För endast några få år sedan var
det dock vanligt i Amerika, att hvarje familj hade sin egen
kokspis.
En slående illustration till samhällets snabba omgestaltning
och dess inflytande på familjelifvet erbjuda de ändrade
förhållandena för minuthandeln. Nu går utvecklingen i Amerika i
riktning emot departementsbutikerna, af hvilka en del gifva
anställning åt tusentals biträden. Flertalet af dessa erhålla en
aflöning, som är nedtryckt intill eller under svältgränsen.
En allmänt känd sägen vet förtälja, huru några flickor,
anstälda i en af de största butikerna i Philadelphia, gråtande
beklagade sig för sin principal, en mångmillionär, öfver att den
aflöning, han betalte dem, icke räckte till rum och mat. Han
tröstade dem med att försäkra, att de sågo tillräckligt bra ut
för att finna någon herre, som vore villig att hjälpa dem.
Nu fans det faktiskt i samma butik och finnas öfver allt i
affärerna herrar, som icke ha nog betalt och föga hopp att
någonsin kunna få tillräckligt för att kunna gifta sig. Men de
ha kanske tillräckligt till att kunna hjälpa en stackars fattig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
