Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Konsten att ”Hänga på”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vill jag inskjuta, att Ottawa är med ett undantag den
stad i Förenta staterna, där det är vanskligast att tigga
kläder; det enda undantaget är Washington.
Sistnämnda vackra stad slår säkert rekordet. Där tillbragte jag
en gång två veckor och sökte förgäves tigga mig till
ett par skor, men jag blev ändå tvungen att ta mig
fram till Jersey City, innan jag fick dem.
Men för att vända tillbaka till Ottawa: precis
klockan åtta på morgonen gav jag mig ut på min jakt
efter kläder. Jag strävade energiskt hela dagen, och
jag törs svära på att jag gick mina modiga fyrtio miles.
Jag intervjuade husmödrarna i hundratals hem. Jag
tog mig inte fritt så länge, att jag kunde få någon
middag. Och klockan sex på eftermiddagen, efter tio
timmars nedslående ansträngningar, fattades jag
fortfarande en skjorta, medan ett par byxor, jag äntligen
förvärvat mig, var snäva och efter alla märken att
döma, gick en snar upplösning till mötes.
Klockan sex inställde jag arbetet och satte kurs på
järnvägsstationen. Det var min mening att under
vägen få något att äta, men oturen förföljde mig
fortfarande. I det ena huset efter det andra blev jag
bortvisad, när jag bad om mat. Men $å fick jag ett
matpaket räckt ut till mig. Jag blev strax på bättre
humör, ty det var det största matpaket, jag någonsin hade
sett i ett långt och händelserikt liv. Det var ett paket,
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
